Städ- och tvättdag

Tisdag den 29 november 2011
Vädret var fortfarande fullt godtagbart. Sedan igår kväll stod vi på markplan, mot tidigare på en hylla inom campingen. Här är det betydligt lättare att ta sig in och ut.

Min förkylning har gett sig helt nu. Skönt nog var inte Ingemar mottaglig för mina baciller. Ni vet, hur det känns, när man har varit lite krasslig. Då vill man vädra och tvätta. Det var precis vad som hände idag. Ingemar såg lite oförstående ut, när jag bad honom spänna upp den kraftiga linan, men med lite övertalning gick det bra.

Vi hjälptes åt att ta ut täcken och överkast på vädring. Jag tog av lakanen och samlade ihop tvätten. Ingemar hämtade en tvättpollett och satte igång tvättmaskinen. Sedan fick han ledigt ett tag. *L* Han plockade fram cykeln och gav sig ut på en rekognoseringstur. Nu hade jag gott om plats för att kunna städa ordentligt. Dammsugaren fick tjänstgöra ett bra tag. Låg med tops – en tandborste var för stor – för att komma åt alla skrymslen, som samlar massor av damm och sand. Bord, speglar och andra ytor putsades med specialdukar, så de blev riktigt blanka, så länge det håller.

När det var dags att hämta tvätten, fick jag gå flera omgångar för att skona ryggen, men det gick. Är man envis, så är man! Tvättställningen ut och småtvätten upp. När Ingemar kom tillbaka, hjälptes vi åt att ta in sängkläderna och hänga lakanen. Insidan av fönstren torkades med specialservetter, så nu ser vi ut igen.

Ugnsstekta grönsaker och fisk fick avsluta dagen. Min rygg värkte visserligen, men inte värre, än att jag stod ut. Jippi!  Även ikväll lyssnade vi på ”Karlavagnen”, medan vi spelade ett parti SkipBo. Jag fick en plötslig längtan efter en bakelse! Ja, jag vet! Det passar inte ihop med LCHF, men ingen regel utan undantag. Det fanns inte mycket hemma att göra en bakelse av, men med fantasins hjälp knåpade jag ihop något godtagbart. Vanliga Mariekex fanns i skåpet. I kylen låg ”nödproviant”, en 70 %-ig chokladkaka. På varje kex la jag en liten bit choklad, dekorerade med sprutgrädde och la en valnötskärna på toppen. Fiffigt va! *L*

Du som läser bloggen och vill se, var vi befinner oss, kan gå in på vår hemsida http://www.ieforever.nu/ , där Ingemar lägger in vår position för varje ny plats på en karta. Där lägger han också löpande in kartor och koordinater på ställplatser från vår resa.

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Till vänner i Torre del Mar

Måndag den 28 november 2011

Det här var vår utsikt, när vi öppnade husbilsdörren igår. Är det att undra på att jag sjöng"Jag trivs bäst i öppna landskap"?

Idag sov jag länge, mycket länge. När det är lite si och så med nattsömnen, är det skönt att få sova ut på morgonen. När jag vaknade, satt Ingemar vid datorn och arbetade.

Fortfarande kommer det rapporter om kraftiga regnoväder och översvämningar i vissa delar av Spanien. Än så länge har vi haft tur och lyckats undvika det värsta. Temperaturen är på väg att sjunka och vid 06.00-tiden i morse var det bara 12,2 grader.

Idag tänkte vi göra en liten utflykt med bilen. Här var det emellertid mycket svårt att komma ut p.g.a. utskjutande grenar från de stora träden. En holländare kom som en räddande ängel och hjälpte till att vinka fram bilen. Häruppe ska man absolut inte stå med en större bil. Det insåg vi nu.

Första stoppet var på gatan utmed parkeringsplanen i Torrox Costa. Det var måndagsmarknad. Här brukar det mestadels stå flera svenskar, men idag var vi ensamma. Det tog inte lång tid att gå igenom marknaden. Inköp av lite grönt, bl.a. fin blomkål och brocoli. Sedan var vi färdiga och gick ner till ”tysken” för att äta den sedvanliga marknadsmaten, ”Bockwurst” med kålsallad eller potatissallad. Det var inte så mycket folk idag på marknaden, vad det nu kunde bero på. Vi gick tillbaka på strandpromenaden och när vi kom fram till vår bil, stod en bekant husbil parkerad bakom vår. Ägarna, Eva och Leif, var tydligen på marknaden.

Vi åkte vidare till Torre del Mar och camping Playa Laguna. Idag fyllde nämligen vännen Eila år och vi var bjudna på kaffe på eftermiddagen. Vi passerade den stora grusplanen, där många husbilar stod och fricampade. När vi parkerade utanför campingområdet, såg vi en kvinna med en hund. Det var Lena, som vi träffade på La Roseleda för flera år sedan. Det blev glada kramar och presentation av de en av de nya hundarna, som hon och hennes man hade tagit hand om från stranden för ca ett år sedan. På väg stannade vi upp för att hälsa även på Lasse och den andra hunden.

Eila och Ingemar med sin lilla hund Falco bor granne med Lena och Lasse. Det blev ett kärt återseende. Det var ett tag sedan vi träffades. Männen gick runt på campingområdet och slog sig sedan ner utomhus för att diskutera husbilar, medan Eila och jag hade mycket att ventilera inomhus. Eila hade bakat tårtbottnar, som hon skickligt förvandlade till en läcker tårta. Skulle vi sitta ute eller inne? Det började bli svalare utomhus, så valet föll på kaffedrickning inomhus. Snart satt vi runt det dukade kaffebordet, där den goda tårtan och annat kaffebröd hade en strykande åtgång. Där försvann de goda föresatserna med LCHF-kost, men vad gjorde det! Gott var det! Eila och Ingemar gjorde sitt bästa för att övertyga oss, om att vi borde flytta till camping Playa Laguna. Tja, vi får se framöver! Tack kära vänner för några trevliga timmar och allt gott! Vi ses snart igen!

Det började skymma, när vi återvände till camping El Pino utanför Torrox Costa. På planen framför receptionen var en större plats ledig. Ska vi inte parkera här i. st. f. att köra in på den trånga parkeringen ett etage högre upp, undrade Ingemar. Det behövde han inte fråga två gånger. I receptionen hade man inte heller något att invända, så vi parkerade och gick därefter upp för att hämta våra stolar och bord. Det kändes skönt. Under kvällen lyssnade vi en stund på P1-programmet ”Karlavagen”, som ikväll handlade om skyddsänglar.

 

 

 

Vi önskar alla en stämningsfull Första Advent!

Söndag den 27 november 2011
Det är lite svårt att få adventsstämning, när solen lyser och det är närmare 20 grader varmt. Frukosten intogs utomhus och då värmde redan solens strålar. Ingen idé att tända ljus alltså. Kaffe med pepparkakor blev det också utomhus. Däremot gick det att tända ljus till kvällens laxmiddag. Med vacker körsång i bakgrunden, bl.a. Hallelujakören, blev det lite av adventsstämning.

Det var Formel 1 idag. Ingemar försökte få in loppet både på datorn och TV; n, men utan bra resultat. Vid 17.00-tiden gick vi ”på lokal”, som vännen Ingemar B. brukar säga, där vi beställde varsitt glas rödvin. Här fick vi se Formel 1 i storformat. Min favorit, spanjoren Alonso, kom fyra, medan Ingemars favorit Webber vann.

Solen har som sagt lyst även idag, men vi har fått rapporter om kraftig blåst bl.a. i Blekinge, där man fått surra fast allting ordentligt. Framåt kvällen drog stormbyar på upp emot 30 meter per sekund fram i södra Sverige. Mängder av hushåll blev som vanligt utan ström. Hoppas emellertid, att inga människor kom till skada! Jag pratade via Skype med en granne i Askersund. Där var det regnigt och ovanligt varmt, men för övrigt ganska lugnt. Framåt kvällen var min dotters familj åter samlad efter veckoslutets simtävlingar och kurser. Jag pratade med den äldsta tösen, som var mycket nöjd med sina resultat. Ingemar pratade med sin dotter, som befinner sig på Lanzarote med sin familj.

 

 

 

 

 

En dag att bara vara

Lördag den 26 november 2011
Här lyste solen hela dagen och det var inte ett enda moln på himlen. Den här delen av Spanien har haft ovanligt bra väder den senaste tiden. Hemifrån kommer rapporter om ruskväder. Norge och Norrland har haft en mycket svår storm och vid norska kusten har minst 3 man omkommit.

När vi något tidigare var på camping ”El Pino”, stod vi nästan vid infarten, där man har chans till bra internetuppkoppling. Vi konstaterade att den ensamåkande finska kvinnan fortfarande stod kvar. Det gjorde även det irländska paret. Det är lite skuggigare där, så den här gången hade Ingemar hittat en soligare plats ett etage högre upp.      

Igår när vi checkade in på campingen hade Ingemar bett om lösenord till våra datorer. Han fick bara ett. Lösenorden går här på IP-adresserna, som man får upp, när man försöker gå in på campingens nät. Vi hade ju vårt SIM-kort, så det gick bra ändå.

Idag gick jag ner till receptionen, låtsades inte om någonting, utan bad om ett lösenord till min dator. IP-adressen hade jag med. För att receptionisten inte skulle komma på, att vi redan hade fått ett lösenord, försökte jag villa bort henne lite och frågade varför man hade engelsk musik på restaurangen. Jag fick mitt lösenord, medan hon berättade att restaurangägaren är engelsman. Hon blev glad, när jag sa, att det vore trevligare med spansk musik.

Ingemar satt vid sin dator och plockade in skriverier och bilder från min blogg till vår hemsida. Dessutom lägger han löpande in kartor över våra turer. Det blir riktigt bra och dessutom blir bilderna bättre, när de får större format. Jag satt och slappade i solen en hel del under dagen, samt försökte ägna mig åt lite sociala aktiviteter via dator och mobil.

Har idag gått och nynnat på två melodier, ”Ta mig till havet” och ”Jag trivs bäst i öppna landskap”. Ja, visst är det så för oss båda! Jag känner mig alltid lite instängd på campingar.    

Laxfiléerna jag hade köpt var både tjocka, saftiga och stora. Jag lagade dem direkt i ugnen. Tillsammans med spenat, en blandad sallad och lite annat smått och gott blev det en god och nyttig måltid.

Från Benalmadena till Torrox Costa

Fredag den 25 november 2011
Idag sken solen igen och under dagen steg temperaturen till drygt 25 grader. Rena sommarvärmen med andra ord. På flera andra håll i Spanien regnade det.

Det är tur att Ingemar har god nattsömn, annars hade han blivit ordentligt störd i natt.  Min förkylning vägrar nämligen att ge sig och jag hostade mig genom större delen av natten. Till saken hör, att det var flera år sedan jag var förkyld. Skönt nog har jag inte smittat Ingemar ännu.

Idag kände vi, att det var dags att bryta upp. Vi började bli trötta på trafiken och avgaserna. De båda tyska bilarna hade också åkt vidare. Idag var det vanlig veckomarknad på planen intill oss. Marknaden var inte stor, så vi gick en liten tur. Nyskördade kronärtskockor inhandlades, innan vi åkte vidare.

En liten del av de dignande frukt- och grönsaksstånden

Vi åkte motorväg A7 västerut och stannade till vid den stora grusplanen vid Torre del Mar för att se, om det fanns några husbilsvänner där. En del bilar stod parkerade, varav en svensk, men ingen vi kände. Här och var på sidogatorna stod också enstaka bilar.

Vi passade på att handla vid Mercadona, där det är lätt att stanna i Torre del Mar. Här köpte jag färsk lax för ca 55:-/kg. Vi älskar fisk, så det blir nog lax några dagar nu. *L* Genom åren har vi märkt, att just Mercadona ibland har bra pris på färsk lax.

Det lutade åt, att vi ville ta in på camping idag, framför allt för att göra service, men även för att komma åt bra internetanslutning. Ingemar måste ju dessutom ha elanslutning för att kunna arbeta vid sin dator.

Vi åkte fram till Torrox Costa och camping ”El Pino”, som ligger strax utanför. Som jag nämnt tidigare är den här trakten rik på avokadoodlingar och även inom campingområdet växer de läckra frukterna. Den här trakten trivs vi i och under tidigare år har vi fricampat en hel del vid Torrox Costa.

 När det gäller fricamping var det först den stora parkeringsplanen intill hotellet, som var välbesökt av husbilar. Här fanns ofta en hel del svenskar. Stämningen var god och här hade vi många trevliga stunder. Det hände att vi samlades ett stort gäng, spelade och sjöng. På eftermiddagarna promenerade vi ibland till hotellet för att surfa, dricka en kopp kaffe eller ett glas vin. På kvällarna gick vi flera gånger en trappa ner, där man hade mycket bra underhållning. På strandpromenaden kunde vi flanera, handla, dricka en kopp kaffe eller äta mat i någon av de många restaurangerna. En vacker dag sattes en hemmagjord skylt med parkeringsförbud för husbilar upp. Slut med det roliga!

Förra året stod vi länge vid ”engelsmannens restaurang”, som den så populärt kalls. Detta ställe ligger i utkanten av Torrox Costa. Här trivdes både engelsmän, tyskar och svenskar. Vi stod nära havet, kunde höra vinden och vågornas brus. Inne hos ”engelsmannen” kunde vi surfa, äta och dricka något gott, leka med hundar och även småprata med människor av olika nationaliteter. Det är en typisk engelsk pub med stämning därefter. Vi stortrivdes. Här finns det också en skylt numera, som visar att det är förbjudet för husbilar att köra in. Människor med husbil kan alltså inte ens gå in till ”engelsmannen” för att äta. Sorgligt! Slut på det roliga även här!

Tyvärr var jag nog inte alltid så sällskaplig förra året, eftersom min havererade rygg tog det mesta av min kraft. Det innebar sju veckors besök hos ortoped och sjukgymnast. Vad som därefter hände är oklart. Antingen var det en följd av all tuff kortisonbehandling eller en rejäl maginfektion. Sjuksköterskan jag sökte upp på en camping visste inte. I varje fall var jag helt däckad under fjorton dagar. Att kortison gör huden tunn, är ju bekant. Fick så djupa sår på benen, att jag blev ordinerad antibiotika. Som nummer fyra började jag tappa allt hår under hemresan. PUH!

Men allt detta är historia. Idag mår jag bra, även om min rygg inte är som förr. Det hjälper dock en hel del med inflammationshämmande/smärtstillande. Jag är mycket glad över, att ha fått tillbaka hälsan, även om jag får vara försiktig med rörelseapparaten. Det är en värdefull gåva att åter kunna njuta av livet.

Vi checkade in på camping ”El Pino” och etablerade oss uppe på en avsats bland idel holländare. Lite trångt, men lugnt och sol under en stor del av dagen.

En mulen dag

Torsdag den 24 november 2011
Nära oss står åtta andra husbilar på parkeringsplatserna vid fågelparken i Benalmadena, två tyskar och resten engelsmän. En ganska ung tyska åker ensam med sina två hundar i en mindre ombyggd buss. En tysk man i den yngre medelåldern åker också ensam med sin hund. Han är nere för sjunde året i rad.

På förmiddagen promenerade vi en bit upp i staden. Människor, som bor här, får naturlig motion, för backarna är ganska branta. Skyltar visar att här finns terapeuter av skilda slag och utbudet är stort. Frissor är det också gott om. Jag behöver klippas igen, men ska nog vänta tills vi kommer till Torrox Costa, där jag har en både trevlig och duktig portugisisk frissa.

Ovanför parkeringarna ligger en skola och när vi kom tillbaka till husbilen, stod en flicka i 8-9-årsåldern och ropade på spanska ”Vad heter du?” ”Vad heter du señora?” Dessa spontana lågstadiebarn är härliga! Vad jag saknar dem!!!

Det blev en lugn dag. Vi hade börjat tröttnat på att stå uppe vid parken och funderade på att åka vidare nästa dag. Jag ville gärna ta farväl av fågelparken, ”La Paloma” som den heter, och det fanns fortfarande en del att utforska. Vi hade inte sett kaktusplanteringarna. De visade sig vara samma lysande överraskning som de övriga delarna av parken. Trädgårdsarkitekten har gjort ett gigantiskt arbete med denna mångfald av vegetation.

 

Jag kämpar för att komma överens med min nya digitalkamera. Till fördelarna hör, att den är liten och lätt. Måste trots allt erkänna, att jag saknar min gamla digitalkamera, som föredrog att gå i pension förra vintern. Bilderna blev tydligare och det var lättare at ta in detaljer att jobba med. Men det är kanske en vanesak och dessutom finns det mycket att lära.

Vännerna Vivianne och Håkan, som tillbringar några veckor i en släktings lägenhet i Las Palmas, önskar vi många soliga och sköna dagar.

Huga, vilken stor bakluckeloppis!

Onsdag den 23 november 2011
Tidigt på morgonen började en intensiv trafik utanför vår tillfälliga hemvist. Här finns många parkeringsplatser, men snart var varenda parkeringsruta uppfylld av diverse fordon. Nära parkeringsplatserna och bredvid fågelparken finns en mycket stor plan, som används vid marknader och enligt uppgift även vid cirkusbesök.

Marknad? Nej, det var ingen vanlig marknad. Det var en största bakluckeloppis jag någonsin sett. Det är svårt att säga hur många hundra bilar, som stod på planen. Hörde bara att det var drygt 200 loppisförsäljare, som inte fick plats. Vi gick runt en stund. En del hade bord, där man lagt fram sina försäljningsobjekt. De flesta hade dock brett ut stora skynken på marken, där man förevisade de saker man ville sälja. En del hade snyggt hängt upp kläder på stänger. Övervägande var det dock stora högar med begagnade kläder, som låg på skynken. Otroligt mycket folk, varav många engelsmän, var på plats, både som försäljare och tilltänkta kunder. Enligt vad vi läste senare, är det många som lever på bakluckeloppis och stämningen hade varit mycket upprörd bland dem, som inte hade fått plats.

Ingemar gick till biblioteket och surfade, där det finns kostnadsfri Wifi. Jag satt kvar i husbilen, där jag kopplade upp mig en stund med vårt SIM-kort. Det strulade med internetuppkopplingen och jag kunde inte göra något blogginlägg eller läsa.   

Vädret var vackert och senare under dagen tog vi en promenad till den närbelägna, idylliska fågelparken. Idag tog jag med en påse bröd. Man förstår, att parken är populär bland barnfamiljer. Djuren, som strövar fritt, är mycket tama. Kaninerna äter direkt ur handen.   

Här klättrar tupparna helst i träden!

 

Fågelparken

 
 

Visst är parken vacker!

 
  
 
 

Här kommer mottagningskommitén

 
  

Tidigare äldre inlägg