Till romerska utgrävningarna i Bolnuevo – polisbesök

Måndag den 27 februari 2012
Idag var det även dags för oss att sakta ge oss av mot Portugal. Medan Ingemar tömde och gjorde bilen klar för avfärd, gick jag till Mercadona för att handla. Vi äter mycket fisk och idag köpte jag nyfångad taggmakrill.

Vi åkte A7 i riktning mot Marbella. När vi passerade Nueva Andalucia, kunde vi inte låta bli att kasta en blick upp mot Ingemars kusins lägenhet, trots att vi vet, att de kommer ner först om en vecka. Lasse och Britt-Marie brukar alltid stå på balkongen och vinka, när vi kommer.

Vi har aldrig varit i San Pedro, men idag åkte vi ner. Här stod en hel del husbilar utmed gator och parkeringar nära stranden. Vilken vacker strand och strandpromenad! Här träffade vi ett par glada svenskar, som vi mötte i Fuengirola före jul. Efter en kopp kaffe for vi vidare förbi Estepona. I en svacka ner mot havet ett par mil längre bort brukar det alltid stå husbilar. Det gjorde det även idag. Vi har åkt ner en gång, men kände att där ville vi inte stå. När vi närmade oss Sotogrande, kastade vi längtansfyllda blickar ner mot den vackert terrassformade parkeringsplatsen i Torreguadiaro, där vi stått många gånger, innan man satte upp bommar.

När vi närmade oss Gibraltar hopades dimmolnen på himlen. Vi fortsatte att följa kustvägen förbi Algeciras och Tarifa och lämnade nu såväl Costa del Sol som Medelhavet för att i st. möta Atlanten. Det var några grader kallare än på morgonen.

Ett par mil från Tarifa svängde vi av till vänster mot Bolonia för att se på Ruinas romanas de Baelo. Det är ett par år sedan vi var här senast och det är intressant att se, hur långt man har kommit med de arkeologiska utgrävningarna. Det fagra landskapet med dess ringlande väg och mjukt formade kullar var sig likt. Däremot saknade jag det äldre paret med alla sina djur, som under flera år har bott i en sänka vid sidan om vägen. Förmodligen är det de, som nu bor bakom pizzerian.

Vi åkte ner till en öppen grusplan nära havet för att parkera tillsammans med 7-8 andra husbilar och husvagnar. En bit från oss stod en känd husbil parkerad. Eeva, Björn och Alex hade anlänt före oss. Medan de tog en promenad tillsammans med Ingemar, passade jag på att laga mat. Jag kryddade den nyinköpta makrillen och lagade den och makrillromen i ugn tillsammans med ekologiska grönsaker, lite grädde och blåmögelost. Det var första gången jag tillagade den fina makrillen, men vi var fullt nöjda med måltiden.

Gångbroarna utmed de senaste utgrävningarna är nya. Bakom brer en liten sandöken sakta ut sig

Snart sjönk solen sakta ner bortom Atlantens horisont. Det blev en vacker solnedgång och jag längtade redan efter nästa morgons soluppgång. Vi tittade på TV en stund och fortsatte att spela en Skip-Boo.

Sent hörde vi en bil, som kom åkande och stannade på grusplanen. Vi kikade försiktigt ut och såg, att det var en polisbil. Kl 23.30 bankade det plötsligt mycket hårt på dörren. Det var en polis, som bankade både med batong och med knytnävar och lyste på oss med ficklampa. Skönt att vi var påklädda!  

Poliserna brukar vara vänliga härnere, men den här mannen var närmast hysterisk, där han stod och skrek. På en hackig engelska förklarade han, att det var Parque Natural och förbjudet att stå. Alla måste bort! Till saken hör, att vi har övernattat här nere i Bolonia flera gånger tidigare under åren. Jag försökte fråga varför och utan att tänka mig för, kastade jag in några ord spanska. Då blev det ännu mer svada. Aha! Ni pratar spanska! Därefter rabblade han hela härligheten på spanska. Puh! Somliga borde inte vara poliser! Om man nu tänker göra en razzia, kan man göra det lite tidigare på kvällen. Till hans fördel måste dock sägas, att han, visserligen fortfarande i upprörd ton, berättade att vi kunde stå ca 3 km därifrån. Vi gick bort och pratade med Eeva och Björn, som hade sovit och inte öppnat. Den stackars hunden hade blivit vettskrämd. Undra på det!

Den enda, som fick stå kvar, var en bil med några fiskare. På en skylt står uttryckligt, att man inte får fiska! Ingen logik i det hela! Nåväl, vi åkte nu alla, även en spansk husbil, i kolonn bort utefter vägen. Efter ca 4 km visade det sig finnas en öppen plats på andra sidan vägen vid pizzerian, där vi alla kunde övernatta. Slutet gott, allting gott!

Annonser

En varm och lugn dag i Fuengirola

Söndag den 26 februari 2012
Nu är det rena sommarvärmen både ute och inne. Även nätterna är varma. När vi efter en tupplur på eftermiddagen tittade på termometern, var det drygt 32 grader inomhus, trots att takluckorna var öppna. Även om man tycker om värme, var det lite i mesta laget, så det var bara att öppna dörren.

Idag tog vi det lugnt. Det blev ett par kortare promenader och lite småprat med grannarna. Vi önskar Birgitta och Enar lycka till på den fortsatta resan österut i Spanien! Vi läste en hel del idag. Jag satte mig framme i bilen för att sticka och lyssna på klassisk musik, bl. a. flera av Chopins pianokonserter. Allt var genomsyrat av en mjuk värme och ett fridfullt lugn. Tankarna gick ofta tillbaka till gårdagens fina upplevelser.

Sent på eftermiddagen stod Anita, Jyrki, Eeva och Björn med två glada hundar, Freddie och Alex utanför dörren. Det blev en liten stunds samtal i eftermiddagssolen. Vi var glada över att alla hade återhämtat sig efter gårdagens långa utflykt.

En av mina älsklingsförfattare, Paulo Coelho, säger följande: ”När du vill ha något, samverkar hela universum för att hjälpa dig att förverkliga din önskan.”
Är det någon mer än jag, som har upptäckt att det stämmer?

Ekologisk marknad i Málaga

Lördagen den 25 februari 2012
Idag gick vi upp ovanligt tidigt, redan klockan 07.30. Det var inte speciellt varmt ute, bara 8,3 grader. Inomhus var det drygt 12 grader. Vi satte på värmen och det blev snabbt varmt i husbilen.

Klockan 08.45 knallade vi iväg till tågstationen i Fuengirola. Det är en bit att gå, men det gick ändå fortare än vi trodde. Klockan 09.30 sammanstrålade vi med Anita, Jyrki och Freddie för att åka till den ekologiska marknaden i Malaga. Resan tog ca 40 minuter. Freddie såg både sorgsen och förnedrad ut. Varför? På tåg måste hundar bära munkorg och det gillar han av förståeliga skäl inte alls.

Tro inte att vi gick raka vägen till marknaden! Först ville vi ju dricka förmiddagskaffe, vilket vi gjorde vid en servering nära Parque Huelin, där den ekologiska marknaden var. Grönsakerna, som såldes här, odlas alla i den bördiga floddalen vid Guadalhorce. Varje veckoslut försäljs de ekologiska varorna i de små städerna utmed floden. Man har nyligen börjat med marknaden i Málaga.

Med facit i hand måste jag tillstå, att det var en av de trevligaste marknader, jag besökt. Här fanns gott om plats i den lummiga parken, där papegojorna skrikande flög ovanför våra huvuden. Borden var inte placerade tätt intill varandra, som man ofta ser på marknader, utan det fanns gott om utrymme. Tur nog hade Anita och Jyrki en stor ”dramaten” med. Den blev full och ändå bar Ingemar ett par påsar.

Männen försöker hålla ordning på alla våra inköp

Det var ett stort utbud av nyskördade grönsaker bland de pratglada odlarna. Tur att vi inte har större kylskåp! Skulle kunna leva på grönsaker och fisk härnere. Här fanns även frukt, nötter, ekologiskt odlad säd, teer, kryddor, olivoljor, getostar m.m. Allt odlat utan konstgödsel eller besprutning! Priserna var också bra och mycket var inte dyrare än på de vanliga marknaderna.

Efter rundturen bland alla odlarna var vi ganska hungriga och gick tillbaka till serveringen, där vi tidigare hade druckit kaffe. Anita och jag åt stekt torskrom, något som jag inte ätit på många år. Gott!  Herrarna i sällskapet festade på calamares. Som lite tilltugg fick vi goda oliver och friterade småräkor. Freddie höll tillgodo med brödbitar doppade i majonnäs, som jag gav honom. Alla blev nöjda!

Det är inte alla, som passar i orange, men Anita gör det verkligen

Freddie tog en vilopaus

Vi knallade nu sakta tillbaka mot stationen. Nog måste vi ha en kopp kaffe, innan vi åker hem, tyckte Jyrki. Visst! Det var vi alla med på och slog oss ner i solen vid en uteservering. Freddie tyckte nog att det räckte, så han la sig ner och vilade.

Resan tillbaka till Fuengirola gick bra och vi knallade alla mot marknadsplatsen, där vi plockade ut våra inhandlade varor. Klockan var nu ca 16.00 och jag tror att alla var ordentligt trötta efter den långa dagen. Vi la bara in våra varor. Därefter somnande vi båda.

Tack Anita, Jyrki och Freddie för en mycket trevlig och givande dag! Utan er båda hade vi aldrig fått uppleva detta. Vi uppskattar även att vi får ta del av era tips och er gedigna kunskap.   


Från Torre del Mar till Fuengirola

Fredag den 24 februari 2012
Idag var det dags ett besiktiga mina behandlade ben, samt få en spruta till i vänstra knäet. Nu är det så, att jag har en mycket noggrann läkare. Det blev inte bara en spruta i knäet utan ytterligare massor av sprutor i båda benen och idag fick läkarens fru assistera. Båda benen ska nu vara lindade några dagar – igen!

Idag skulle vi åka vidare mot Fuengirola och så småningom Portugal. Nu är det så, att man inte bara åker sin väg utan att säga adjö till vänner och bekanta. På ”vår gata” i Torre del Mar vinkade vi adjö till Jalle, Eva och Leif, innan vi fortsatte till grusplanen för att prata en stund med Rita och Benno, Mona och Göran samt Siv och Leif. Sista anhalten var camping Laguna Playa, där Ingemar och Eila stannar ännu en vecka. Det blev ett avsked på avstånd, eftersom Eila var förkyld och den varan har vi haft tillräckligt av. Vi önskar er alla en fortsatt trevlig vistelse och en lugn hemresa! Var rädda om er och kör försiktigt!

Vi fortsatte nu vår resa till marknadsplatsen i Fuengirola. Resan tog bara en dryg timma. Här stod en hel del husbilar, även flera svenska. Jag satte igång att förbereda kål och köttfärs till en kålpudding.

Knackeliknack på dörren! Vem där? Björn! Vilken Björn? Björn utan Eva och Alex. Männen pratade en stund, medan jag ägnade mig åt maten.

Knackeliknack på dörren! Vem där? Anita! Vilken Anita? Anita med Freddie, men utan Jyrki. Freddie kände lukten av köttfärs och slickade rent paketet. Vi andra smidda planer inför morgondagen.

Knackeliknack på dörren! Vem där? Birgitta och Enar! Vilka Birgitta och Enar? Birgitta och Enar så klart!

Knackeliknack på dörren! Vem där? Björn! Vilken Björn? Björn med Alex men utan Eva, som vilade.

Dessutom kom åtskilliga besökare i form av grannarnas hundar, som kände köttlukten och stannade framför dörren.

 

 

 

 

Sverige har fått en ny prinsessa – Viktorias och Daniels lilla dotter

Torsdag den 23 februari 2012
I morse kunde jag inte sova, utan vid 04.30-tiden satte jag mig vid datorn. Den stora nyheten var att prinsessan Viktoria hade åkt till närbelägna Karolinska. Något senare föddes en liten prinsessa. Grattis! Hoppas den lilla familjen får vara ifred för media!

Idag var det åter veckomarknad. För vår del blev det en kort tur för inköp av kronärtskockor, kål och jordgubbar. Vi mötte flera husbilsvänner, som alla strålade ikapp med solen, Leif och Eva, Benno och Rita, Siv och Leif.

Efter en snabb lunch på en restaurang gick vi mot fyren för att möta ett par andra husbilsvänner, Bert och Birgit. Det är dags för vår del att börja säga adjö för den här gången, eftersom vi tänker fortsätta vår resa mot Portugal. Vi satte oss vid en strandservering för att prata ett par timmar. Solen lyste, men vinden var isande kall.   

Trots den kalla vinden badade några enstaka

 

 

Utflykt till russinhuvudstaden El Borge

 

Onsdag den 22 februari 2012
Grattis min kära dotter, som har namnsdag idag! Vi hördes både via SMS och via mail och jag hoppas att du fick en trevlig dag!

Vi hade länge talat om att göra en utflykt till russinbyarna i Axarquía, men de ihärdiga förkylningarna hade lagt lite sordin på äventyrslusten. Idag skulle det emellertid bli av och vi valde att inrikta oss på russinhuvudstaden El Borge, som bara ligger några mil norrut från Torre del Mar.

När fenicierna byggde upp hamnstaden Cádiz, tog man även med sina lärdomar om vinodlingar och vinproduktion. I Axarquía har man odlat vindruvor i drygt 3.000 år och här odlar man efter gamla traditioner. De bästa vindruvorna väljs ut till russinproduktionen. El Borge är huvudorten. I början av september plockas vindruvorna, som sedan läggs i torksängar. Efter några veckor i solen har druvorna skrumpnat och förpackas då i trälådor. I El Borge bor bara drygt 1.000 personer. Tredje söndagen i september firas russindagen, då man delar ut både russinpaket och Malagavin till besökarna, som då kan uppgå till ca 10.000 personer. 

Den vackra vägen från kusten till El Borge ringlar sig fram mellan citron- och avokadoodlingar. Utsikten över det mjukt kuperade landskapet är magnifik. 

Så här uttorkade är många floder i Spanien

Vackert blommande mandelträd

När vi kom fram till byn, parkerade vi uppe på den stora vägen för att till fots utforska byn, som klättrar uppför berget. Smala, kullerstensbelagda slingrande gator och många stentrappor förde oss runt i den vackra vita byn. Alla människor hälsade, gammal som ung. Mindre livsmedelsaffärer gömde sig bakom draperier. Direkt utmed gatan bakom en neddragbar jalusi finns en kiosk. Vi vandrade förbi kyrkan med dess klocktorn, kulturhuset, kommunalhuset, posten m.m. I restaurangen/hotellet med museum drack vi en god cappucino. En pil visade mot en biologisk/ornitologisk park, men den hoppade vi över.

 
 
 

Den här vackra fontänen finns nära infarten till byn

I de flesta byarna kan man hämta dricksvatten

Kiosken

 

Ingången till kulturhuset

 
 

Överallt lägger man inte ned postkontoren

Torget med kommunalhuset

Ingången till livsmedelsaffären. Här köpte vi Malagavin, men russinen var slut

I El Borge föddes en av de västa banditerna, som gjorde bergsvägarna osäkra på 1800-talet

Kyrkan med klocktornet

Interiör från restaurangen

När vi återvände till Torre del Mar, kändes benen väl använda, men det var en skön känsla. Mina ”nyrenoverade” knän och vader fungerar alldeles utmärkt. Det var länge sedan jag kunde gå så bra! Jippi!

På kvällen fick jag en chans att träffa Helena och Rolands nya små hundar. Så goa små varelser! Lycka till med de nya familjemedlemmarna, önskar vi! Siv och Leif från Orust hade anlänt tidigare under dagen och även vi fick en liten pratstund. Siv och jag är ju från samma stad och hon var min frissa under ett antal år. Världen är liten! Ingemar B. kom förbi en sväng på förmiddagen. Hoppas Eila kryar på sig snart!

Det var rena glansisen i Stockholmstrakten idag med många avåkningar och olyckor. Mina tankar gick ofta till min dotter och svärson, som båda åker bil till sina arbeten.

 

Små reflektioner

Tisdag den 21 februari 2012
Rapporter om skiftande väderlek kommer från Sverige. Även uppe i norr börjar solen få övertag och Kung Bore får nog sakta men säkert börja packa ihop. I Närke har man t o m hittat det första vårtecknet beträffande växtlighet, tussilago.

Jag ska på återbesök till min läkare, men när vi kontrollerade datumet, upptäckte vi, att tiden jag fått, var på en söndag. Skulle inte tro, att han arbetar då! Vi åker förbi, tyckte Ingemar. Sagt och gjort. Det blev allmänt skratt, när misstaget upptäcktes. Jag fick en ny tid redan nu på fredag. Bra! Det passar vår framtida planering mycket bättre.

När vi i alla fall var ute och åkte, passade vi på att handla några basvaror på LIDL. Konstigt att det alltid fattas något!

Ett och annat har reparerats på de svenska husbilarna här på gatan idag. Någon har efter ett par missöden fått nya däck. En annan har haft fullt upp med att justera sitt kylskåp. Hos oss har det lyst rött för toakassetten oavsett tömning, men det har Ingemar åtgärdat. Ett par har fått nya familjemedlemmar. De har hämtat ett par små hundar. Tyvärr hann jag inte träffa dem, innan de åkte vidare.

Idag blev det lite, men naggande gott till lunch, nämligen en bit färsk lax med smörslungad färsk spenat. Det är alltför lockande att ha Mercadonas fina fiskdisk så nära.

Det är intressant att få ta del av forskningsresultat inom olika områden. På 30-40 meters djup har man under permafrosten i Sibirien grävt fram frukter, som är ca 30 000 år gamla. Från dessa har forskare lyckats odla fram växter. Nu hoppas man på att hitta nya ”utdöda” växter. Spännande! Skönt med lite trevliga nyheter tycker jag!

 

Tidigare äldre inlägg