Vi tackar Portugal för den här gången!

Onsdag den 30 januari 2013
Även om det var många bilar här på ställplatsen i Vila Real, var det lugnt under natten. Till höger om oss stod den tyske mannen med sin bil. Till vänster var en svensk bil parkerad. Gissa om vi blev förvånade, när det knackade på dörren på morgonen och vi hörde den härliga norrländska dialekten! Vi hade Inga-Lis, Håkan och lilla Yoki som grannar! Det blev en glad pratstund ute i solen, innan de gick på promenad och vi packade ihop.

20130130 001 kopiera 

"Tyskens" vackert målade bil

”Tyskens” vackert målade bil

        

Har man haft inbrott eller är det fel handtaget på passagerarsidan?

Har man haft inbrott eller är det fel handtaget på passagerarsidan?

 

Idag skulle vi åka till husbilsfirman Hidalgo utanför Sevilla för att reparera TV-antennen. Kylskåpet började även se ödsligt ut, så det var ett och annat, som behövde fyllas på, innan vi åkte vidare. Det blev ett besök både vid LIDL och vid Intermarché. I den sistnämnda affären hade man mycket bra pris på kalkonfilé och jag bad slaktaren skära en stor filé till schnitzlar. En del av dessa fryser jag in för att kunna ta fram senare. Personligen tycker vi, att kalkonschnitzel t.o.m. är godare än vanlig fläskschnitzel och dessutom nyttigare.   

Vi åt en lätt lunch i bilen innan vi lämnade parkeringsplatsen. Ingemar, som inte tål skaldjur, åt en tortilla, medan jag njöt av några jätteräkor, som jag tidigare hade tagit fram från frysen och kokat. Vi hade vistats i Portugal under drygt 2½ månad och det var något av ett sorgearbete att lämna landet. Klockan flyttades fram en timme till spansk tid och vi begav oss mot Castro Marim och bron, som förbinder Portugal och Spanien.

 

Bortom marsklandet syns bron, som är förbindelselänk mellan Portugal och Spanien

Bortom marsklandet syns bron, som är förbindelselänk mellan Portugal och Spanien

En del av duvslagen i utkanten av Castro Marim

En del av duvslagen i utkanten av Castro Marim

Nu åker vi över bron till Spanien igen

Nu åker vi över bron till Spanien igen

För några dagar sedan såg vi den första vita ginsten. Nu har den ljusgula ginsten börjat slå ut i den sköna vårvärmen, som infunnit sig efter alla ruskdagar. Solen lyste och på väg mot Sevilla, såg andra tvåbentingar ut att njuta av det vackra vädret. På varje tänkbar stolpe och hög skorsten tronade nämligen färggranna storkar från sina bosättningar. På vissa stolpar hade de t.o.m. byggt trevåningshus. Mina tankar gick till storkarna i Silves, som fick sina bon raserade av tornadon. Naturen har ju en förvånansvärd förmåga att återhämta sig, så förmodligen har de byggt nya bon.

Den här bilden skulle kunna vara med i "På spåret". Var är vi? Huelva!

Den här bilden skulle kunna vara med i ”På spåret”. Var är vi? Huelva!

Mercadonas stora centrallager passerades och långt framför oss vilade Sevilla i ett töcken av smog. På en sidoväg till höger om oss var många spanjorer ute och motionerade. Man gick, cyklade eller joggade. Vid 18.00-tiden var det fortfarande 23,7 grader ute och många hade tagit med sig picknick och flyttat ut i parkerna.

 

Nu åker vi upp på den höga bron, som för över floden Guadalquivir

Nu åker vi upp på den höga bron, som för över floden Guadalquivir

Nu är vi högst uppe

Nu är vi högst uppe

Det gäller att ha rätt cordinater, när man åker genom Sevilla med dess många avfarter. Jag satt och trallade på ”Världen är så stor så stor, Lasse Lasse liten” Men med ett annat ordval. Det blev ”Sevilla är så stort, så stort, Lasse, Lasse liten”. Vi konstaterade än en gång, att det är påtagligt flera reklamskyltar i Spanien än i Portugal.   

Sent på eftermiddagen anlände vi till husbilsfirman Autocaravanas Hidalgo. Ingemar gick in för att prata med receptionisten. Klockan 09.00 nästa morgon skulle vi få träffa verkmästaren. Vi beslöt oss för att övernatta. Här finns vatten och tömning och även möjlighet till eluppkoppling. Ute på planen finns även en mycket bra tvättanordning för husbilar. En tvätt brukar gå på 5-6€.

20130130 032 kopiera

 

 

Annonser

En förflyttningsdag

Tisdag den 29 januari 2013
Natten hade varit lugn på den stora ställplatsen i Olhão. Idag var det inte ett enda moln på himlen och redan klockan 10.30 var det runt +16 grader.

Vi njöt av det solbelysta landskapet, när vi åkte vidare mot Tavira. Mängder av röda vallmoblommor vajade i den svaga vinden. En bonde var ute och plöjde sin åker åtföljd av ett flertal pigga kohägrar.

Det var hög tid att åtgärda smutstvätten. Det finns alltid flera valmöjligheter. Idag åkte vi till självtvätten i Tavira. Var ligger den, undrar kanske en och annan? När man åker över den stora bron in till Tavira, finns tvätteriet nedanför till höger på gatan, som löper utmed kajen. Det är rent och snyggt inne i den lilla lokalen och det går bra att parkera utanför. Priset är 3.50 €/maskin oavsett om det är tvättmaskin eller tumlare. Här tillbringade vi ett par timmar idag.

20130129 001 kopiera

20130129 002 kopiera

Den portugisiska hemtjänsten

Den portugisiska hemtjänsten

På tillbakavägen blev det ett kortare stopp vid Gran Plaza, innan vi fortsatte ner till camping Ria Formosa för att som hastigast hälsa på ett par bekanta, som var upptagna av boulespel.

Vårt mål för dagen var Vila Real, där vi tänkte övernatta på ställplatsen utmed kajen. Hann dock med en liten sväng ner till Fábrica, bara för att konstatera att även här stod ett flertal franska husbilar.

 Innan vi åkte fram till Vila Real, körde vi ner till parkeringen vid Alagoa. Här fanns ca 5-6 svenska husbilar. Efter en kort pratstund med ett svenskt par från södra Sverige, fortsatte vi till vårt mål för dagen, ställplatsen i Vila Real. Här kostar det 2.50€ att stå över natten.

Här står det alltid många bilar, men vi hittade till slut en godtagbar plats. En tysk granne, registrerad i Ludvigshafen, kom ut och började prata. Mannen, som hade varit norr om Lissabon under den svåra stormen, och jag, fick en lång och trevlig pratstund. Han talade om, att det var det värsta oväder, han hade upplevt. Stormen hade föregåtts av två dagar med intensivt regn. Mängder av träd hade fallit och han talade också om den mycket stora jordgubbsodlingen, som hade blivit totalförstörd. Backspeglar på husbilar blåst bort och en del hade fullkomligt fått färgen avskalad på bilarna.

Vi har varit bortskämda med obegränsad el och internetuppkoppling under en längre tid. Lite svårt är det att finna sig tillrätta i något nytt, men det ska nog gå. Vi kommer snart att lämna Portugal, men på TMN köpte Ingemar en dags uppkoppling till Internet. Den får vi samsas om ikväll  🙂  

 

Nu bor vi ett stenkast från polisstationen

Måndag den 28 januari 2013
I natt var det kallt och jag frös, fast jag hade täcke och två fleecefiltar på mig. Ingemar sov gott. Innetermometern visade på +17 grader och utomhus var det drygt +7 grader tidigt på morgonen. Det bådade gott inför den kommande dagen. Mycket riktigt! Molngubbarna måste ha varit utarbetade, för de var borta. Antingen hade de blåst långt iväg på semester eller också var de på stormöte, för att smida nya planer. Jag tycker, det vore bra, om de vore i upplösningstillstånd  🙂  I vilket fall som helst hade himlen antagit en intensivt blå färg och mitt i det hela strålade solen, glad över att äntligen få sprida sin värme igen.

Efter tolv dagar i Galé var det dags för oss att sakta ge oss av tillbaka mot Spanien. Jag hade gärna velat stanna på fadokvällen, som är om en vecka, men planerna för den närmaste tiden ser lite annorlunda ut. Efter att ha packat ihop, tömt och fyllt vatten, samt pratat en stund med kvarvarande svenskar, gav vi oss iväg. Vi önskar alla er, som är kvar på ställplatsen i Galé, en fortsatt trevlig vistelse!

Det är märkligt, vad allt blir vackert, när solen lyser! Hela naturen log, både människor, djur och växtlighet. På en tvättlina hängde en hel rad nytvättade gosedjur och småskrattade. Apelsinförsäljare fanns det gott om på väg. En del flickor sålde apelsiner. Andra sålde sig själva.

Vårt första uppehåll var i Boliquieme, där vi fyllde på gasol. Den unge mannen, som höll på att reparera en bil, såg inte speciellt glad ut över att behöva avbryta sitt arbete. Dessvärre hann det komma ytterligare ca 8-10 husbilar, som behövde gasolpåfyllning. Det blev trängsel och var svårt att komma ut med bilarna.

Vi åkte vidare till Faro, där jag hade bett att få en egen stund i Casa. Butiken här i Faro har ett betydligt större sortiment än de i Lagos och Portimão. Det blev en njutningsfylld stund. Jag stod länge och kände på vackra mattor i alla regnbågens färger, men kom till kassan med enbart en skärbräda 🙂

Intill Casa ligger Pingo Doce, där vi gick in och lät grillmästaren i restaurangen tillaga varsin läcker fisk. Enkelt och mycket gott! Jag gick en tur in på Decathlone, som hade rea på en del varor, men kom tillbaka tomhänt.

Vi fortsatte fram till Olhão, där vi hade tänkt övernatta på den lilla ställplatsen nära hamnen. Mittemot ligger ett par stora parkeringsplatser. Där har det under en längre tid varit förbjudet för husbilar att stå. Nu blev vi verkligen förvånade. Den ena av parkeringsplanerna var helt fylld av husbilar. Vi lyckades få en av de sista platserna i utkanten. Bortsett från några enstaka engelsmän, ett par holländare och tyskar, var det uteslutande fransmän. Även på den lilla ställplatsen stod det husbilar.

Det kändes ovanligt att inte ha något internet. Ingemar satte sig i alla fall och arbetade med ett och annat. Jag var genomtrött och lade mig att sova. Har satt in en intensivmedicinering mot mina smärtor. Dels beroende på detta och dels på att vädret har ändrats, har jag mått mycket bättre de senaste två dagarna. Det känns befriande att kunna röra sig lättare ett tag igen.

Här på parkeringsplatsen kan vi nog sova i lugn och ro. Polisstationen ligger tvärs över gatan. Det verkar som om Portugal har insett, att man i kristider behöver sina övervintrare. Vi blir överallt vänligt bemötta. Där har Spanien en del att lära. Det sista är dock mina egna reflektioner.

Ett kort besök i Silves under en gråmulen dag

Söndag den 27 januari 2013
Himlen var åter gråmulen och av och till föll ett duggregn under dagen. Vi var lite sega, men det är väl tillåtet!

Det är flera år sedan vi var i Silves. Idag på eftermiddagen gjorde vi ett kort besök.

I bakgrunden den stora pampiga fästningen

I bakgrunden den stora pampiga fästningen

20130127 008 kopiera

20130127 010 kopiera

Man ser inte mycket längre från förödelsen efter tornadon

Man ser inte mycket längre från förödelsen efter tornadon

Badhusets tak är inte reparerat än

Badhusets tak är inte reparerat än

Vi blev ganska överrumplade över mängden husbilar, ca 150-200,  som stod på de stora ställplatserna mitt i staden. När vi kom dit, tittade solen fram och folk började plocka ut stolar och bord. Jag lagade mat och efter att ha ätit gick vi en promenad runt området. Mycket mer blev det inte. Klockan var ganska mycket och efter en kort rundtur var det dags att åka hemåt igen.

I Portugal News kan man hitta en artikel, som handlar om hur husbilsfolk på ställplatserna i Silves har samlat in ca 1000 € till behövande i staden. Om du klickar på länken nedan, finns en lång artikel. Detta är kärlek i dess mest förfinade form. Jag rördes till tårar. Vi har mycket att lära!

http://www.theportugalnews.com/news/silves-motorhomers-raise-funds-to-help-citys-needy/27592

Vi missade en avfart, så det blev en lite annorlunda färd genom mindre orter hem. I morgon bryter vi nog upp härifrån och åker vidare mot Spanien.

Nya vyer p g a att vi missade en avfart. Före den här delen av gatan var det mycket trångt.

Nya vyer p g a att vi missade en avfart. Före den här delen av gatan var det mycket trångt.

 

En ny vårblomma har slagit ut

En ny vårblomma har slagit ut

Nossa Senhora da Rocha

Lördag den 26 januari 2013
Vädret var växlande under dagen. Ibland tittade solen fram och emellanåt tog de grå överhanden, dock utan att det kom några regnskurar. Det var en angenäm värme under hela dagen och när solen var framme, var det riktigt varmt.

Vi åkte västerut ner genom Armacão de Pera. Här var det inte några små fiskestugor, utan många höga och till stor del tomma hus.
20130126 002 kopiera

När vi närmade oss havet, öppnade sig en vacker vy. På en udde bestående av höga klippor, som skjuter rakt ut i havet, ligger det lilla kapellet Nossa Senhora da Rocha.

20130126 014 kopiera 20130126 015 kopiera 20130126 023 kopiera

Kaklade bänkar vid ingången till kapellet

Kaklade bänkar vid ingången till kapellet

Udden omges av två mindre sandstränder. Här lär det tidigare ha varit ett fort med både vindbrygga och vallgrav. Den här rofyllda udden med sitt lilla kapell är väl värd ett besök.

20130126 010 kopiera 20130126 006 kopiera 20130126 005 kopiera

Vyer från udden

Vyer från udden

Jag kunde inte låta bli att fotografera det här trädet på udden. Det mörka grenverket var så vackert mot hav och himmel

Jag kunde inte låta bli att fotografera det här trädet på udden. Det mörka grenverket var så vackert mot hav och himmel

 20130126 022 kopiera

 

Nära tjusiga lägenhetshotell och bakom höga plank finns de här ruffiga skjulen. Kontraster!

Nära tjusiga lägenhetshotell och bakom höga plank finns de här ruffiga skjulen. Kontraster!

 Ännu längre västerut ligger en annan sandstrand Carvoeiro. Vi åkte små trevliga vägar ner mot havet. Vägen snirklade sig genom små orter och ett skiftande landskap och ibland verkade vägen oändligt lång. Vi trodde, att vi skulle komma fram till ett mindre samhälle, men befann oss snart mitt i en livlig turistort, där alla parkeringsplatser var upptagna. Att via den vägen komma fram till den eftertraktade stranden visade sig vara omöjligt. Vi fortsatte gatan förbi en hel del uteserveringar och kom på en gata, som förde ut ur Carvoeiro. I utkanten fanns det lediga parkeringsplatser och innan vi fortsatte hemåt, stannade vi, så att jag kunde laga mat.

20130126 029 kopiera 20130126 028 kopiera 20130126 027 kopiera

Nära "matlagningsplatsen" fanns den här färggranna bostaden, där en kviinna som heter Maria bor.

Nära ”matlagningsplatsen” fanns den här färggranna bostaden, där en kvinna som heter Maria bor.

Mandelträden har här och var börjat fälla sina vita och rosa blomblad. Algarves snö, som någon sa. På flera ängar har en mindre sort av vallmo börjat blomma. Ett par härfåglar flög förbi bilen under vår hemfärd. Även om vi inte kom ner till Carvoeiros strand, var vi mycket nöjda med dagen.

 

En tur in till Albufeira

Fredag den 25 januari 2013
Åter var det en riktig gråvädersdag. Solen har nog åkt till ett vilohem och min kropp har tydligen gått med i någon sorts protestaktion och strejkar sedan flera dagar tillbaka. Varenda liten muskelfiber skriker av smärta och det gör ont överallt, t.o.m. när jag ligger. Sådana här dagar är jag direkt asocial och tål inte ens mig själv, men jag vet att många känner igen sig. En dag var jag nästan helt smärtfri och gissa, när det var? I lördags, när det stormade som värst! SMHI har verkligen gått miste om en naturbegåvning, men vi är nog flera, som köar till jobbet  🙂  Nog om detta! Det kommer bättre dagar  🙂

Vi tog det lugnt på förmiddagen. Ingemar satt vid datorn och jag halvlåg och tittade på ”Stjärnorna på slottet” på Play-TV. Tyvärr gick det inte att se sändningen från invigningen av den imponerande orgeln i Piteå, där Benny Andersson och Orsa Spelmän medverkade. Kunde bara se ett kort klipp med körinslaget.

Även om man mår dåligt, måste man ut och vid middagstid åkte vi in mot centrum i Albufeira. Jag hade önskat att först få se det stora kinesiska varuhuset Fantastic med dess tre våningar. Det var snart gjort. Vi gick runt ett tag. Köpte ingenting. En och annan kund tittade in, men vi såg ingen, som handlade, trots att man hade rea. Smaken är olika.

20130125 003 kopiera

Det var ganska svårt att hitta en parkeringsplats i centrum, men till slut lyckades det. Vi strosade runt ett tag. Flera mindre affärer och restauranger var stängda. I Pingo Doce´s restaurang beställde vi grillad fisk. Mycket gott!

20130125 004 kopiera

  

En säck apelsiner måste alltid finnas hemma

En säck apelsiner måste alltid finnas hemma

 

Åter en vacker dekoration i en rondell

Åter en vacker dekoration i en rondell

Är det någon mer än jag, som använder mycket mer olivolja och vitlök än hemma? Vitlök är ju förresten bra för att försöka hålla förkylningar på avstånd  🙂 Läste för en tid sedan, att det var någon, som hade åkt fast för att ha smugglat mängder av vitlök. Vill bara tala om, att det inte var jag  🙂

 

Dags för fotvård

Torsdag den 24 januari 2013
De mörka molnen trivs visst härnere, för de nekar att lämna himlavalvet. Nåja, det regnade inte hela dagen, utan nöjde sig med en och annan skur.

Mimosans knoppar sväller för varje dag

Mimosans knoppar sväller för varje dag

Vi tog en promenad upp genom orten, där det var tämligen stiltje. Jag gick in och beställde tid för fotvård i den lilla skönhetssalongen. Har man polyneuropati och hammartår, gäller det att sköta om fötterna så bra som möjligt. Några timmar senare fick jag återkomma. Blev både trevligt bemött och väl omhändertagen av en ung kompetent kvinna. Att hon trivdes med sitt arbete märktes. Vi hade en del smått och gott att prata om, för hon målade även i akryl och tillverkade enkla silversmycken. Dessutom var hon massör, så vi hade en hel del gemensamt trots åldersskillnaden. Både Ingemar och jag fick en egen stund på varsitt håll.

De mörka molnen såg oroväckande ut, när jag gick till salongen. Snart regnade det, men höll uppe, när jag gick hem igen. Hade tumme med vädergudarna!

De mörka molnen såg oroväckande ut, när jag gick till salongen. Snart regnade det, men höll uppe, när jag gick hem igen. Hade tumme med vädergudarna!

Oj! Ska allt detta användas för mina fötter?

Oj! Ska allt detta användas för mina fötter?

Det var första gången jag fick ligga, när jag fick fotvård.

Det var första gången jag fick ligga, när jag fick fotvård.

 

Naglarna målades och förseddes till slut med en liten blomma!

Naglarna målades och förseddes till slut med en liten blomma!

Vi har märkt att en ny trend är på uppgående. Den här övervintringen träffar vi på fler och fler människor, som har gjort sig av med hus eller lägenhet och nu bor året runt i husbil. Det är nog den totala friheten. Minns när vi hösten år 2007 träffade en schweizare, som hade sin husbil som permanent boende. Då kändes det lite främmande, men idag blir det mer och mer vanligt. Sedan har vi den kategorin, som övervintrar i husbil, men som i Sverige har stort hus och ibland även sommarhus och båt. Allt ska skötas och är man borta, måste man be någon se till hus och hem. Ja, ja, variationerna är många.

Tidigare äldre inlägg