Mot Portugal

Fredag den 7 december 2018
Nu är jag gnällig, men den här ställplatsen gillade jag inte ☹ Det är mycket genomfartstrafik och en del åkte förbi med ganska hög hastighet . Dessutom lutar platserna en del och har man dålig rygg, är det inte bra. Dels är det svårt att sova, när man ligger snett och att laga mat, när man står snett är en plåga. Ingemar lyckades sova, men jag somnade inte förrän vid 02.30-tiden. Nu har jag gnällt färdigt! 😊

Igår var det ju helgdag och förmodligen tar många ut en klämdag, för att få en sammanhängande ledighet eftersom det är helgdag även i morgon, ”Den obefläckade avlelsens dag”. Då lär alla affärer vara stängda, så behöver man handla, måste man göra det idag.

Vi tog det lugnt på morgonen. En äldre man hade satt sig på servicestationen, där man tömmer toakassetten. Vi väntade i det längsta och till slut gick Ingemar fram. Mannen ifråga öppnade artigt locket och visade var han skulle tömma 😊 och dessutom talade han om att en vattenkran var bättre än en andra. Vattnet rann fortare där. Det gick inte att koppla slang, utan vattnet fick hämtas med kanna.

Det hann bli hela 18 grader, när vi åkte tillbaka till Huelva, för att fortsätta kustvägen mot Portugal. När det är helg, är det alltid många cyklister i rörelse. Något mycket bra, som vi har lagt märke till, är att flera cyklister har blinkande rödljus baktill på cyklarna. Det har de kanske haft länge, men vi har inte observerat det förrän nu.

Neriumplantor skiljer vägbanorna åt och mot vägrenarna växer cypresser och ginstbuskar. Vi passerade stora odlingar med persimonfrukter, där man höll på att skörda. Även här såg det ut att bli bra skördar. Höga stegar var på flera håll uppresta i olivträden. På ett ställe använde man t o m en mindre lyftkran.
Vi fortsatte fram mot gränsen mellan Spanien och Portugal, där vi körde ner till gränsstaden Ayamonte på den spanska sidan för att tanka och handla en del på Mercadona. Jag köpte bl. a en bit lax, som kommer att gravas.

Vi åkte därefter över den pampiga bron, som förbinder Spanien och Portugal. Här var det nyasfalterat både på den spanska och den portugisiska sidan. Det var välbehövligt. Man håller även på att reparera bron. Nu fick vi en timme tillgodo. Det var dags att ställa tillbaka klockan en timme.

När vi anlände till Castro Marim för övernattning, insåg vi att det skulle bli månadsmarknad under morgondagen. Då får husbilar inte ens stå på ställplatsen, utan får köra bortom rondellen för att ställa sig i området framför bostadshusen. En hel del bilar hade redan parkerat, men det fanns fortfarande gott om plats.

Spanska författningsdagen – till Valverde del Camino

Torsdag den 6 december 2018
Helgdagarna duggar ganska tätt i Spanien och idag var det den spanska författningsdagen. Spanjorerna var med andra ord lediga och det var mycket folk i rörelse.

Det var lite kallare idag på morgonen, men himlen var blå och senare under dagen blev det mycket varmt. Efter att ha övernattat i lugn och ro intill muséet, åkte vi upp till området runt klostret, La Monasterio de la Rabida, där Columbus fick goda råd inför sina resor. Häruppe får man numera betala 1€ för att parkera och det var ganska många bilar som anlände.

Den här gången gick vi inte in i klostret, men för dig som inte varit där tidigare, kan vi rekommendera ett besök. Här finns bl.a. underbart vackra, gamla freskmålningar.

Trädgården framför muséet är underbart vacker och änglatrumpeterna stod i full blom. Den praktfulla kolonnen var nu helt färdig och syns över hela nejden. Allt är välskött och det är med glädje vi vandrar runt området.

 

Vi lämnade därefter La Rabida för att åter fortsätta mot Huelva. I den här trakten trivs de trevliga storkarna. En del var ute på åkrarna för att inta dagens måltid, medan andra var hemma och pysslade i sina bon 😊 En och annan tog en flygtur.

I utkanten av Huelva passerade vi en stor kåkstad, där mycket skräp och bråte var samlat runt de provisoriska byggnaderna ☹ Vi har det bra, mycket bra.

Ingemar hade fått tips om en ställplats långt uppe i bushen, som han var lite nyfiken på. Vi åkte i riktning mot Badajoz och kom så småningom fram till Valverde del Camino. Ställplatsen, som ligger alldeles intill stadens genomfartsgata, har både vatten och tömning. Det finns bara plats för fem husbilar. När vi anlände stod redan två husbilar samt ett släp på tre platser. Vi parkerade och snart kom ett ungt par och ställde sin bil intill mot gatan.

Till La Rabida

Onsdag den 5 december 2018

Den tjocka dimman låg tät under hela natten och mistluren ljöd med jämna mellanrum. Även fartygen tutade regelbundet. Farleden in till Huelva trafikeras av enormt stora oljefartyg.

På morgonen klarnade det upp, himlen blev åter blå och värmen spred sig. De spanska och franska husbilarna gav sig av. Det gjorde även vi, i första hand in till Huelva för att fylla gasol. Vid infarten till Huelva står Columbus i egen hög person och blickar ut över havet.

Vi fortsatte därefter till La Rabida, där allt inom området finns till minne av Columbus. På väg passerar man den biologiska trädgården och ett tämligen nyuppfört informationscenter. Senast vi var här, höll man på med plattsättning. EU har satsat en hel del pengar på hela det här området och vi är glada över att få ta del av det imponerande resultatet.

Vi fortsatte ner till den stora parkeringen mellan den stora sydamerikansk – spanska arenan, där det sommartid hålls stora fester, och muséet. Här har vi övernattat många gånger, men det har gått några år sedan vi besökte muséet och vi tyckte nu det var dags för ett nytt besök.

Idag är det 13 år sedan vi flyttade till Askersund.

Tjock dimma

Tisdag den 4 december 2018

Idag lockade vädret inte till någon längre utevistelse. Dimman låg tjock som mjölk både över havet och stranden. På eftermiddagen blev det 17 grader, men p g a dimman kändes det råkallt och fukten la sig som en hinna på insidan av vindrutan.

Idag kom en man från kommunen med en stor behållare på ryggen och började bespruta en del av växtligheten en bit ovanför strandremsan. Undrar just hur hundar reagerar på det ☹ Det har regnat en hel del tidigare under hösten, så det är bra växtkraft i det mesta. Vill man bli av med en viss växtlighet eller är det någon form av skadedjur man vill bekämpa?

Mazagon

Måndag den 3 december 2018

Vi hade tillbringat en upplevelserik och vacker helg i El Rocio och idag var det dags att åka vidare. Nätterna är svala, men redan på förmiddagen hade temperaturen stigit till 14 grader. Vi åkte nu igenom det stora skogsområdet Doñana, som till stor del är bevuxet med stora mängder pinjetallar. Under tidigare år har vi stannat vid de olika besökscentra som finns och även gjort mindre vandringar.

För några år sedan härjades Doñana av en stor skogsbrand och som syns på fotot har inte naturen återhämtat sig än. Tur nog lyckades man begränsa branden, så den inte nådde till närliggande hamnstaden Huelva med dess enorma områden med oljecisterner och oljehantering.

 

På flera håll varnar man för att det iberiska lodjuret har övergångsställe och det det även finns risk för att hjortar kan hoppa över vägen. En enda gång har vi sett en hjort, som betade innanför stängslet vid Doñana. Lodjur har vi bara sett spår efter tassar på ett ställe.

Här och var höll man på att beskära pinjetallar. Vi stannade på ställplatsen i Mazagon, som ligger utmed havet. Där var fridfullt och havet var spegelblankt. Nära oss stod flera spanska husbilar och även ett par franska. Visst såg vi en solnedgång även här, men även om den också var vacker, kunde den inte mäta sig med solnedgångarna i El Rocio.

Första Advent – Nytt kyrkoår

Söndag den 2 december 2018

Vi startade morgonen och frukosten med att tända ljus och lyssna på Otto Olssons Adventsång.
Som vanligt hade man tydligen fester vid de olika brödraskapens hus och den sista musiken tystnade framåt sextiden på morgonen. Det var ingen störande musik, så det gick bra att sova.

Vid 08.00-tiden började man skjuta in det nya kyrkoåret med hårda knallar. Kan tänka mig, att de som nyss hade somnat, fick gnugga sig ordentligt i ögonen. Fick mig att tänka på äldre tiders kyrkstöt 😊 Något jag också reflekterat över under de här dagarna, är att idag går människor in i kyrkor i alla slags klädslar. För många år sedan var det otänkbart att gå in i en katolsk kyrka med bara armar. Man var även tvungen att ha något på huvudet.

Även idag kom det mängder av människor till El Rocio. Idag fick vi åka upp till gatan utanför Guardia Civil för att parkera 😊 Det blev ett besök i kyrkan idag också, där vi sedvanligt fick ta de närmaste grannarna i hand, ibland även ge en kindpuss och önska välgång och lycka.

Ljuständning för avlidna

Lördag den 1 december 2018

När vi idag åkte in på området i El Rocio, var det andra parkeringsvakter och vi blev anvisade till en annan plats, vilket vi kunde förstå, eftersom man väntade mycket folk och många bilar.

Här finns riktiga skomakare, där du kan beställa dina skor eller stövlar, allt i äkta läder. I klädaffärerna var det 40 – 50% rabatt på flamencoklänningar. Man kan också handla allt som tillhör olika hästsporter t o m kärror. Ser ut att vara mycket bra kvalitet på allt.

Vi gick in i kyrkan för att vara med under ett par gudstjänster, som löpande avlöser varandra med olika brödraskap som värdar. Varje gudstjänst startar med intåg av det aktuella brödraskapet. De för El Rocio speciellt kombinerade trumslagare och flöjtblåsare går främst. Standar och olika sorters gåvor, bl.a. stora blomsteruppsatser, bärs fram till altaret. Från läktaren sjungs sevillanas i stämmor av kvinnor, män och även blandad kör, mycket mäktigt.

 

Även vi gick in i det lilla kapellet för att tända vaxljus för våra avlidna vänner. Därefter satte vi oss vid en servering för att få lite att äta och dricka. Ingemar åt en rejäl hamburgare, medan jag föredrog paella.

Hästar finns överallt. Man kan åka droskor, som dras av mulåsnor. Barn kan rida på fina ponnyhästar eller större hästar.

 

Framför kyrkan underhöll en grupp folkdansare. På en annan plats dansades sevillanas och linedance.

Därefter gick vi promenadslingan utmed den vackra sjön och fick uppleva en storslagen solnedgång, innan vi återvände till gröngräset utanför lokalpolisen. I en sandrondell höll en ryttare på att dressera sin häst.