Torsdag den 12 april 2018

Till Frankrike och Mas Alart

Idag lämnade vi Spanien för den här gången för att åka in i Frankrike. Det var bara 8 grader tidigt på morgonen och det låg stora ovädersjok över bergen.

Vi hade tur med vädret, trots att det inte hade sett lovande ut. Det växlade hela dagen mellan sol, mulet och duggregn. Det var vackert grönt i naturen med all nyutsprungen grönska. T o m de vinterkala popplarna har börjat få gröna blad. Vildväxande vackra blå iris satt i knippen utefter vägen på ett par ställen.

Vi åkte N340 i riktning mot Barcelona för att senare ta AP7 runt storstaden. Det var mycket intensiv trafik. Vid lunchdags tog vi en vilopaus vid Port de Barcelona. Nu hade temperaturen stigit till 18 grader.

Vid en Repsolmack fanns en övergiven restaurang.

Vi åkte av AP7 mot Girona/Frankrike, körde förbi Girona mot Figueres. Nu föll det första riktiga regnet, men det var kortvarigt. För några år sedan stannade vi i Figueres för att besöka muséet Salvador Dali. Konstnären var ju en färgstark person och det är hans muséum också, verkligen sevärt. Vid ett tillfälle såg jag några äldre personer, som gick och plockade något i naturen. Sådant gör mig nyfiken. Plockade de vildsparris, svamp, örter eller något annat?

Vi befann oss ju i Katalonien och den katalanska flaggan vajade på åtskilliga håll. Naturligtvis var även propaganda målad här och var på väggarna. Undrar just hur det kommer att gå med den önskade frigörelsen från Spanien framöver.

På den här vägen sitter och står en hel del flickor i hopp om att få villiga kunder. Ännu flera vandrar runt i gränsstaden La Janquera. Vi stannade till i staden för att fylla gas och dricka kaffe, innan vi fortsatte över till Le Phertus på den franska sidan av gränsen. I båda dessa städer finns ett myller av affärer med olika utbud. Det är ett Mecka för den köplystne.

Vi fortsatte resan nerför Pyrenéerna och mot Salleiles och vår vinbonde Mas Alart, där vi brukar övernatta.

Det syns att det har regnat ordentligt

Det är en ganska lång grusväg fram till vingården och idag var den full av vattenfyllda gropar efter de senaste regnen. Alldeles vid infarten mötte vi ägaren själv, som igenkännande sken upp och hälsade. Han var bara ute i ett ärende och kom snart tillbaka.

Vi åkte fram till vingården och parkerade mellan mandelträden, där husbilar får parkera. Vi passade på att smaka ett par av de syrliga, gröna mandlarna. Husets keliga katt kom och hälsade.

Onsdag den 11 april 2018

En vacker, men blåsig färd över bergen
Det var fortfarande lugnt på morgonen och termometern visade hela 13 grader, när vi startade dagens resa på ca 40 mil.

När vi i början åkte förbi de stora saltvattensjöarna, tänkte jag på vårtecknen i Sverige, där bl. a tranorna kommer till Hornborgasjön och svanarna till Tysslingen. Här står mängder av långhalsade, vackra flamingos med huvudena i vattnet i de grunda saltvattensjöarna. Tala om att äta Medelhavskost!



Vi passerade Alicante för att fortsätta A7 över de höga bergen och i riktning mot Valencia. Temperaturen brukar ju stiga under dagen, men här föll den till 8 grader. Det blåste även rejält under hela resan.

Där inte bergen tog överhanden såg man ofta stora mandelträdsodlingar. Träden är nu lummigt gröna. Det är inte länge sedan mandelträden slutade blomma och nu är mandlarna redan ganska stora och bär en luden, ljusgrön jungfruklädsel. Man kan redan nu äta dem som de är och då har de en syrlig, annorlunda smak. Vi blev bjudna på dessa unga mandlar en gång hos en syriansk familj i Örebro.

Vi fortsatte motorvägen högt uppe i bergen i riktning mot Valencia. När man befinner sig på Moder Jord i det veckade bergslandskapet, känner man sin litenhet. Det är så mäktigt. Man åker många mil, utan att det finns en enda rastplats.

Där bergslandskapet här och var växlade till lite mer gröna områden, hade man utnyttjat marken till bl. a apelsinlundar. Apelsinträden kan märkligt nog bära både frukt och blomma samtidigt och på flera håll stod träden i full blom. I den starka vinden kändes tyvärr inte den annars så aromatiska doften av blommorna. Något, som också börjar bära ganska stora frukter är fikonbuskarna.

Det talas och skrivs mycket om att insekterna minskar drastiskt. Det har vi märkt hemma i Sverige och det upplever vi även här. Det känns som om förändringen har skett ganska snabbt. Förr kunde man få in en hel del insekter i husbilen. Några få flugor, ett fåtal myggor och en del getingar har vi sett under den här tiden. Nu är det naturligtvis även så, att insekterna gömmer sig, när det är sämre väder på gång och väderleken skiftar ju en hel del, men det mesta beror nog på alla besprutningar.

Vi fortsatte vår resa i riktning mot Barcelona och Castellon. Blåsten var fortfarande hård, men mojnade så småningom och det började i stället att duggregna.

Hemma försöker jag hålla små lavendelplantor vid liv. Under en sträcka idag växte det massor av blommande lavendel i mittremsan mellan körfälten. Vi åkte vidare på N340 mot Vinaros. Det var oväntat mycket långtradartrafik. Vi hade aldrig varit vid ställplatsen SpätzleFritz i orten, men idag hade vi beslutat oss för att övernatta här och även äta en bit mat. Det var ganska fullt på ställplatsen, när vi kom och vi träffade flera andra svenskar.

Tisdag den 10 april 2018

Dålig väderprognos
Ingemar gjorde en del service på bilen och jag lagade en del mat, som vi kan ha, när vi reser vidare. Några sista inköp blev det också före avresan i morgon.
Väderprognosen ser inte bra ut. Inte mindre än fyra lågtryck är på väg in över Iberiska halvön. Man har t o m utfärdat två förstaklassvarningar främst för Malagaområdet och Costa del Sol. Man varnar för storm, regn och vågor på upp till tre meter. Därefter kommer det att bli fallande temperatur.

Idag hade jag tid kl. 18.00 hos frissan för klippning. Som vanligt blev jag mycket nöjd. Hon är otroligt duktig. Medan jag satt hos frissa, passade Ingemar på att tvätta vindrutan och köpa en pizza.

Det var nog tur att vi åkte bil till frissan, för vi hann knappt hem, innan ovädret med störtregn, hård blåst och åska började och sedan höll på tills ca kl. 01.00 Jag trodde ett tag, att restaurangtältet på campingen skulle blåsa sönder. Den fortsatta delen av natten blev lyckligtvis mycket lugn.

Måndag den 9 april 2018

Ännu en solig dag
Vi tillbringade så mycket tid som möjligt utomhus och passade på att sitta i solen. Jag jobbade en hel del med TENS-apparaten för mina polyneuropatifötter/ben och även rygg.

Söndag den 8 april 2018

Vilodag i San Fulgencio

Vi satt utomhus en hel del och njöt av att slippa sitta inne för att äta och dricka kaffe. Laxen, som jag hade tänkt göra i ordning igår, gravade jag idag. Ingmar rev ingefära och jag kokade en ny omgång ingefärsshot.
På eftermiddagen kom Viola över på besök för att prata en stund. Viola och hennes man Egon ligger varje vinter här under ett halvår. Skönt för Egon, som har svårt för att gå. Hon berättade om allt som hänt med campingfolket under den här säsongen. När vi var här förra året, bodde ett tyskt par mittemot oss. Kvinnan satt hela dagarna utanför husbilen, rökte utan uppehåll och drack hela tiden rödvin ur ett mycket stort glas. Vi undrade hur många cigarretter hon rökte varje dag och hur många liter vin hon drack under ett dygn. Den här övervintringen fick hennes man ta med henne hem i en urna. Hennes lever hade varit totalt slut ☹ Lagom är bäst……

Man blir aldrig för gammal för att lära något nytt och nu har vetenskapen äntligen kommit på att det bildas nya hjärnceller långt upp i åren 😊 Idag testade jag en annorlunda tillagning av kronärtskockor. När man hade vant sig, var det riktigt gott

 

Lördag den 7 april 2018

Marknad
Idag fyllde en av mina f d kollegor och väninna Irene 70 år. Hon befinner sig visserligen på Sicilien, men grattishälsningar kan man skicka ändå. Grattis Irene! Vi får fira tillsammans, när vi alla är hemma igen!
Jag startade morgonen med att ta fram TENS-apparaten och träna rygg och lår, medan vi åt frukost.
Flera timmars träning igår och idag gav resultat. Jag klarade av att gå flera kilometer på den intilliggande marknaden, visserligen med stavar, men dock! Skam den som ger sig! Vi behövde handla grönsaker och det är alltid roligt att göra på en marknad. Sedan är det ju kul med folkvimlet också. Ingemar hittade ett par kortärmade tröjor. Jag köpte som vanligt ett par halsdukar. Hade hoppats på att hitta en tunika, men det var ingen som jag föll för.
Längst bort i ett litet köpcenter, som aldrig blir färdigt, underhöll ett par engelsmän vid en liten servering. Här slog vi oss ner en stund med kaffe och en kaka och njöt av att bli underhållna.

Det är Ingemar, som får vara packåsna. Jag har mycket svårt för att bära med min struliga kropp, men tycker synd om honom emellanåt. Jag förslog, att han skulle dela upp kassarna och gå två gånger, men envis som han är kånkade han hem allt samtidigt.

Blomstermannen med sin fantasifulla hatt fanns sedvanligt på plats

Det blev ännu en liten tur till marknaden för att äta en liten lunch hos tyskan, som lagar så goda färsbiffar.
Resten av dagen ägnade vi oss åt våra ljudböcker och jag fortsatte att virka på min sjal.

Fredag den 6 april 2018

Till San Fulgencio
Den här gången stannade vi bara för övernattning i Vera, innan vi tänkte fortsätta till San Fulgencio.
Det var disigt, men hela 16 grader, när vi startade resan ganska tidigt på morgonen. Det är svårt att hitta något vackert på den här vägsträckan, som mest består av industrier. Ibland är det skönt med ljudböcker 😊
Under årens lopp har vi kunnat följa utvecklingen inom en del områden. Något som är positivt för alla husbilsåkare är att autogas numera är lättillgänglig på många håll. För 10-11 år sedan var det få bensinmackar, som hade autogas.
Här och var brinner eldar. Har hört, att det är eldningsförbud i Elche p g a torkan, men det gäller nog inte överallt. Det blir mycket ris och annat avfall, när man beskär träd och buskar. I Sverige gör vi ju majbrasor, men här verkar det som om man eldar vartefter behov. Det mesta av det överblivna i grönsakslanden ser ut som om man plöjer ner som näring till nästkommande skördar.
Man ser att det är stora mängder frukt och grönt, som blir förstört. Under apelsinträden ligger ofta fallfrukt. Stora fält står med utblommad blomkål. Kan tänka mig att en hel del går till fröer, men inte allt. Där man har skördat kål, ser man ofta får och getter gå och beta i landen. Inte att undra på att ostarna blir så goda 😊 Detta var bara några små funderingar på väg.
När vi anlände till San Fulgencio, gick Ingemar först in till campingen för att boka plats, innan vi åkte fram till Mercadona för att fylla på förråden. Jag tog en tur in till ”min frissa” för att få en välbehövlig tid för klippning.
Den färska, norska laxen var billig för 1-2 år sedan, men nu var den nästan dubbelt så dyr. Jag köpte i alla fall en bit till gravning.
Det brukar gå hyfsat bra att gå i en mataffär med hjälp av en kundvagn, men idag hade jag mycket svårt för att gå. MÅSTE göra något! Det gjorde jag, när vi kom tillbaka. Nu fick rygg och lår intensiv träning med hjälp av TENS-apparaten. Jag hade fuskat rejält på sistone och det går bara inte.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg