En tjurig navigator

Måndag 8 oktober 2018

Det var 11 grader, mulet och gråkallt, när vi vaknade på morgonen och en tät dimma låg över nejden. Vi åkte A31 och senare A6 i riktning mot Dijon. Navigatorn och Ingemar hade olika uppfattning om vilken väg vi borde åka. Den förstnämnda var mycket tjurig och försökte villa bort oss från motorvägen flera gånger. Till slut förstod vi orsaken. Vi var ju lite trötta på alla långsamma vägar genom skogspartier och små byar, så Ingemar hade ställt in navigatorn på snabb väg idag.
Nu förhöll det sig så att motorvägen, som under normala förhållanden skulle vara snabb, var belamrad med en hel del vägarbeten. När Ingemar ställde om navigatorn till lätt väg, accepterade navigatorn rutten. Det var som sagt flera stora vägarbeten på gång. Ibland var det bara ett körfält och andra gånger fick vi dela körbanan med mötande trafik. Allt förflöt emellertid bra och det skadar inte att sakta ner farten ibland.

Jag lyssnade en hel del på ljudböcker, när vi åker och har också kommit underfund med att det går bra att göra en hel del sittgympa, medan man åker.
Det gäller att ta pauser med jämna mellanrum för att äta och dricka lite, vila och röra på sig. När vi körde in på en stor rastplats nära Dijon, såg vi snart att hela servicebyggnaden var nerbrunnen. Det hade kunnat sluta ännu värre med tanke på all bensin och diesel, som finns inom området.
Tidig eftermiddag lyste solen åter från en klarblå himmel och det blev 20 grader. Efter några mil mulnade det emellertid åter på och när vi kom fram till Givry, vår övernattningsplats, var det helmulet. Det fanns fortfarande några husbilsplatser kvar, när vi anlände, så det var bara att välja, köra upp på klossar för att få rätt läge på bilen, innan det var dags att laga mat. Vi har övernattat flera gånger tidigare här under de gångna åren och det är alltid lugnt.

Till Dillenburg

Fredag den 5 oktober 2018

Det blev en lugn övernattning på parkeringsplatsen för både oss och den andra husbilen. Molnen hade skingrats. Det var sol och 13 grader på morgonen.
Mitt ostyriga hår, som borde ha klippts för flera veckor sedan, såg ut som en trasselsudd. Jag försökte pigga upp det med att spruta på lite balsam, vilket hade till påföljd att jag fick en hel del blå fläckar på tröjan. Man kan inte alltid lyckas 😊 Tur nog var det en gammal tröja, som jag bara använder inne i husbilen.
Värre var det, att min anteckningsbok är totalt försvunnen. Jag hade den igår kväll på bordet, när jag satt och skrev. Sedan dess är den helt borta. Vi har båda letat överallt, men den är och förblir försvunnen. En stor, blommig kornblå anteckningsbok med hårda pärmar kan inte bara försvinna spårlöst, men det finns ingen regel utan undantag ☹
Vi lämnade Eschershausen och åkte i riktning mot Dillenburg. Det märktes, att vi befann oss nära Ruhrområdet, för trafiken tilltog jämfört med gårdagen. T o m en del tyngre trafik föredrog tydligen de mindre vägarna idag.

Vid lunchtid hade temperaturen stigit till 18 grader. Vi fortsatte de sista milen mot Dillenburg på mycket slingrande vägar, upp och ner på skogssluttningar. I Dillenburg fann vi snart den stora parkeringsplatsen, där en rejäl yta var reserverad för husbilar. Vi hade tur, som kom i tid, för det fanns bara ett par platser kvar.

Den vackra staden Dörrenbach

Lördag den 6 oktober 2018

Det var lite soldis och bara 10 grader, när vi vaknade på morgonen. Inom någon timme hade temperaturen stigit till 17 grader, men solen lyckades inte riktigt tränga genom de lätta molnen.
Idag, när de flesta långtradarna står stilla, valde vi att åka en hel del motorväg. Navigatorn ställdes in med Dörrenbach som mål. Nära Frankfurt var det kilometerlånga köer i den andra riktningen. I vår riktning flöt trafiken bra.
På en rastplats träffade vi på ett par äldre svenskar, som var på väg mot Spanien i personbil. Ingemar växlade ett par ord med dem, medan jag ordnade lite inne i bilen.
Vi åkte förbi Frankfurt och vidare mot Mainz, där det av misstag blev en liten extrarundtur, innan vi kunde åka vidare 😊
På eftermiddagen visade termometern hela 25 grader. När vi for förbi stora vin- och grönsaksodlingar, slogs jag av vilket bra odlingsklimat det är i södra Tyskland. Efter en liten inköpspaus på LIDL, åkte vi en bit på Pfältzer Weinstrasse, där stora odlingar av vi och sparris avlöste varandra. I en av orterna vi passerade var det mycket folk både på gator och inne på gårdar. Det visade sig, att ett flertal vinkällare hade öppet för provsmakning. Tro inte att bromsarna på bilen fungerade! Det är märkligt, för när vi kommer till en bensinmack, är det inget fel på bromssystemet 😊
Vi åkte vidare till närbelägna Dörrenbach. Där har vi stannat vid ställplatsen ett par gånger tidigare. Den ligger i ett skogsparti intill fotbollsplan. Vi hade sett fram emot det här besöket. Man kan vandra på skogsstigarna, prata lite med fåren och framför allt plocka lite goda björnbär. Den gamla staden är mycket vacker med sina korsvirkeshus, men gatorna är också trånga. På den sista smala gatan före skogsvägen stod två personbilar parkerade. Att passera med en husbil, var en utmaning. Dessutom stod en kona mitt i vägen i början av skogsstigen.

Vi beslöt att inte utmana ödet, utan åkte efter en skicklig backning och vändning i stället till en parkering närmare infarten, där vi övernattade tillsammans med ännu en annan husbil.

Kossa på rymmen

Söndag den 7 oktober 2018

Natten var varm och på morgonen var det 16 grader. Fjäderlätta moln svävade fram på himlen. På eftermiddagen steg temperaturen till 25 grader, rena sommarvärmen.
Vi hade sovit lugnt på parkeringen i utkanten av Dörrenbach, som ligger alldeles intill den franska gränsen. Lite besvikna var vi förstås över att inte ha fått hälsa på fåren eller att ha kunnat plocka björnbär uppe i skogen, men det blir inte alltid som man vill.
Den goda äppelmusten, som vi köpte hemma i Kalles Handelsträdgård, börjar ta slut. Strax före den franska gränsen stod en äldre kvinna och sålde äpplen, potatis, grönsaker,. vin och äppelmust. Den sistnämnda är en mycket bra energikälla. Ingemar gick ut och kom tillbaka med en dunk äppelmust och en flaska rödvin.
Hösten är kastanjernas tid och på väg såg vi människor, som stannat för att plocka kastanjer. Den första gången vi såg att folk plockade kastanjer, var för flera år sedan, när vi åkte på Elba. Tidigare har vi också plockat kastanjer utmed en vandringsled i Portugal. Där hamnade vi också i en borgstad, där man ordnade en speciell kastanjefest. Säkert träffar vi på någon framöver, som säljer färdigrostade kastanjer.
Något, som är mycket vackert i Frankrike och som jag ofta beundrat är alla dessa fantastiska blomsterarrangemang i offentliga miljöer. De är mestadels yppiga och fantasifulla till såväl form som färg. Tyvärr är det svårt att med gott resultat fotografera genom bilrutan.
Vi hade, som jag tidigare nämnt, ställt in oss på att i möjligaste mån undvika hårt trafikerade motorvägar och i stället välja mindre vägar. Navigatorn missuppfattade det hela lite och lurade ibland in oss på alltför små vägar ute på landet. Det tog nog lite extra tid och var säkert emellanåt både tröttsamt och tålamodsprövande för bilföraren, men samtidigt fick vi se delar av Frankrike vi annars aldrig skulle få se 😊 Det blev långa rallyturer i skogsklädda berg och utefter stora åkrar. I Sverige ser vi oftast en hel del svamp utefter vägarna, även om inte alla går att äta. Här ser man inte en enda svamp.
Jag blev ganska mätt på att se fridfullt betande kor. Nåja, ibland låg de ju även och vilade. Har man fyra magar, så behövs det nog en paus emellanåt 😊 Vid ett tillfälle hajade jag till, för ute på en åker låg en högdräktig ko, som höll på att kalva! Kor brukar väl inte föda kalvar den här tiden på året och det fanns inte en enda människa i närheten.
En ko på rymmen fick vi också se. Vi åkte förbi en inhägnad äng med fredligt betande kor. En kossa ansåg tydligen att gräset var grönare på andra sidan. Hon hade lyckats ta sig ut genom stängslet och stod alldeles intill vägkanten, där hon betade i lugn och ro 😊 Hoppas att ingen körde på henne!
Vi fortsatte resan i riktning mot Nancy – Metz, för att sedan rikta in oss på området runt Epinal, där vi sökte en ställplats för natten. Vi kom fram till Than les Vosges, där vi etablerade oss intill kanalen bland andra husbilar. Det visade sig vara ett fritidsområde med två stora lekparker, en minigolfbana och åtskilliga boulebanor. Vad vore Frankrike utan boule! 😊 Vi hann med en liten promenad, innan det blev mörkt.

Vi hade köpt ett par kalkonschnitzlar, när vi handlade på LIDL. Stekte dem naturella med goda kryddor och spädde skyn med soja och lite grädde. Med saffransris, några skivor tomat och fältsallad blev det en god måltid. Bilföraren var verkligen värd något gott efter dagens strapatser.

Med färja över Elbe

Onsdag den 3 oktober 2018
Det regnade hela natten, men sent på morgonen övergick det ihållande regnet till enstaka regnskurar och solglimtar lyste upp tillvaron. Den grå himlen blev ljusare och temperaturen kom upp i 15 grader. Vi kände lust att åka vidare.
Vi har ingen brådska och har beslutat att i möjligaste mån undvika de hårt trafikerade motorvägarna. Det är ganska skönt, att knalla fram på mindre vägar och samtidigt kunna se sig omkring.
Vi lämnade Heide och åkte ner till Glückstadt för att med färja åka över den breda Elbe till Wischhafen på andra sidan floden. Det var ebb och mängder av grågäss låg och guppade i lågvattnet. Det var blåsigt och vi blev ordentligt översköljda med saltvatten. Rutorna var nyss rengjorda. 😊 Motorcyklisterna, som stod bredvid oss, fick bråttom att ta täckning.
Från Wischhafen åkte vi söderut i riktning mot Sittensen. Vägen på andra sidan Elbe var helt ny för oss och här öppnade sig ett nytt, intressant och annorlunda landskap med betydligt frodigare växtlighet. Skogspartier med ett stort utbud av olika sorters lövträd och stora buskage fullkomligt tävlade om livsrummet. Utmed den här vägen finns ofantliga äppelodlingar, där träden fullkomligt dignade av frukt. Bönderna körde kärror, som var överfulla av nyplockade äpplen.
Under hösten är det fortfarande mycket populärt med fester av olika slag i Tyskland. Man annonserar om oktoberfester, äppelfester, vildgåsfester m.m. Det är bara att välja.😊
Vi hade tänkt övernatta på ställplatsen för husbilar i Sittensen, men när vi kom dit, visade det sig, att vägen var avstängd p g a renoveringsarbete av bron. Vi försökte komma in från ett annat håll, men där hade ett tivoli etablerat sig, så vi blev lite villrådiga. Ett äldre par ute på promenad såg vår belägenhet och kom fram till husbilen. De tipsade oss om att åka fram till den närbelägna hembygdsgården, där man skulle kunna stå i lugn och ro på parkeringen. Den ligger inne i ett villakvarter och det var lätt att hitta.

Här var det lugnt med några höns, som knallade omkring helt nära. En och annan promenerade och rastade sina hundar. Jag torkade av bilspeglarna, för att hänga ut ett par tröjor, som jag tvättat på morgonen, när Ingemar gjorde service på bilen. Det var som att locka fram regnet, så det var bara att plocka in tvätten igen.

Vidare söderut till Eschershaussen

Torsdag den 4 oktober 2018
Det var mycket lugnt vid hembygdsgården och vi sov lugnt under hela natten. Vi gick upp tidigt för att äta frukost. Efter en stund kom en polisbil körande och parkerade alldeles intill oss. Jag fick bråttom att klä på mig lite mer.😊 Vad poliserna gjorde där, vet jag inte. De brydde sig i varje fall inte om oss, utan åkte snart sin väg.
Strax därefter kom en skåpbil med dragkärra, som var lastad med Umleitungs-skyltar körande. Även den parkerade alldeles bredvid oss. Till saken hör, att det inte fanns några andra bilar på platsen. Kanske tog arbetarna bara en frukostrast. 😊 Vi passade på att sova en kort stund, innan vi åkte vidare vid 09.00-tiden.
Det var mulet, men uppehåll när vi åkte i riktning mot Minden. Äppelodlingarna blev allt färre. Däremot fanns många julgransodlingar. Något som fick snålvattnet att rinna, var de stora sparrisodlingarna utmed vägen. Under den här dagen passerade vi även stora odlade områden med såväl spenat som fältsallad. De två sistnämnda köpte jag ett par påsar av på LIDL för ett par dagar sedan. Färskt och mycket gott! Majs och foderväxter av olika slag odlas också mycket. De stora fälten, där det växt solrosor väntar på vintervila. På många håll håller bönderna på att harva.

Vi kom fram till Hameln. Den staden besökte vi för många år sedan och var då bl. a till råttfångarens muséum. ”Råttfångaren i Hameln” var åtminstone förr populär att spela son dockteater. Någon stadsrundtur tänkte vi inte göra den här gången, utan bara övernatta på en ställplats i staden. Det fanns plats, när vi kom fram till husbilsparkeringen, men det enda man såg var en stor häck. Det gick inte att betala med kort i automaten och vi hade inte så många Euro, att det räckte.
Det var tidig eftermiddag och Ingemar kände för att åka vidare till Eschershaussen. På den stora parkeringsplatsen finns en speciell yta avsedd för husbilar, som dessutom är avgiftsfri. Tillsammans med en annan husbil stannade vi här för övernattning. Innan det var dags för lite mat, hann vi med en kortare promenad. Det behövdes efter allt stillasittande.

Rundtur i Schleswig – Holstein

Söndag den 30 september 2018
Idag var det vackert höstväder och vi gjorde en liten rundtur i vårt älskade Schleswig – Holstein med dess fridfulla jordbrukslandskap. Solrosfälten står nu tomma och vilande, som en grövre stubbåker. Endast enstaka kråkor letar efter kvarglömda solroskärnor. Mängder av olika sorters kål odlas i den här delen av landet. Det som inte går åt till människoföda, tar fåren hand om ute på ängarna. I de öppna gräsmarkerna betar såväl brokiga kor som massor av får.

Efter att ha sett oss omkring ett bra tag åkte vi ner till ställplatsen i Hochdonn utmed Kielkanalen. Tur att vi kom ganska sent under eftermiddagen, då flera husbilar hade gett sig av hemåt igen. Det fanns bara ett par lediga platser att välja bland.

I Hochdonn är alltid busskurerna vackert målade med motiv från trakten

Vi tog en liten promenad utmed kanalen och jag konstaterade, att man säkert skulle kunna leva gott på naturens gåvor ett tag. Nyponen var mogna och nässlor fanns i överflöd. Kirskål fanns det också och björnbärsbuskar växte i överflöd, men bären var tyvärr inte mogna.
Tillbaka hemma i husbilen tog vi oss lite enkel kvällsmat, medan vi tittade på de förbipasserade båtarna i kanalen. Här passerar allt från smäckra segelbåtar till bastanta kolosser till lastfartyg. Tyst är det sällan, ty den lilla färjan går regelbundet mellan de båda stränderna.

Även tåget, som har sin bana högt uppe i det blå, passerar med jämna mellanrum och bidrar med sina ljudsensationer. De stora lastfartygen glider även fram nattetid och ser ut som riktiga spökskepp.
Nu var det slut på det vackra höstvädret, för under natten började det regna.

Ny ställplats nära Sachsenbande

Måndag den 1 oktober 2018
Det regnade hela dagen och vi beslöt oss för att leta upp en ny ställplats utmed kanalen. Det finns en stad, som heter Burg i Schleswig – Holstein, och dit åkte vi.

Härifrån kom vi snart ner till en färja, som vi åkte, för att komma över till den andra sidan av kanalen och nära orten Sachsenbande.

Här finns en liten provisorisk ställplats, men plats för bara ett fåtal bilar. Det var trevligt med nya vyer och vi parkerade för natten.

Grått, regn, blåst

Tisdag den 2 oktober 2018
Det var ett riktigt höstväder idag och så här nära Nordsjön kan det blåsa rejält. Idag passerade även ett krigsfartyg på kanalen.

Jag behövde nya hörlurar och mjölken började ta slut. Vi beslöt oss för att åka in till Heide och att även äta lunch där. Vi åkte alltså färjan tillbaka till den andra stranden vid Kielkanalen och fortsatte in till Heide för att parkera på det stora torget. Halva torget var upptaget av ett par evenemang. Dels hade man en stor dinosarieutställning, som lockade många barn. Dessutom skulle det bli ett par föreställningar med motorcirkus. Jag tänkte osökt på våra vänner i Frankrike, där mannen en gång arbetade som stuntman och idag har svåra men efter en ordentlig olycka.

Det regnade ordentligt, när vi begav oss ner genom staden. Jag fick snart tag i nya hörlurar. Skönt att kunna lyssna på ljudböcker igen!
Ett ”måste” i Heide är att äta lunch i den lilla fiskrestaurangen, där man även har en liten affär, som saluför framförallt diverse rökta fiskspecialiteter. Vi åt dagens trerättersmeny. Den smörstekta superfärska fisken fullkomligt smälte i munnen.
Övernattningen gjorde vi på ställplatsen intill Vattenparadiset.

Övervintringsresa till Spanien/Portugal 2018 – 2019

Vår tolvte övervintringsresa
Fredag den 28 september 2018

Vi hade räknat med att starta vår resa flera dagar tidigare, men sedan en vecka tillbaka har det strulat otroligt mycket för min del med recept, som skulle ha skickats in till apoteket, löften, som inte hållits, avstängda telefoner, oanträffbara personer och en läkare som blev sjuk samt dessutom medicin, som inte fanns hemma. Jag har haft mycket god hjälp av apotekspersonalen och själv har jag under ett flertal dagar ringt ett otal telefonsamtal under nästan dygnets alla timmar.
Nåväl, allt detta är historia nu, och vid 17.00-tiden idag var äntligen allt klart för avfärd. Nycklar var överlämnade till närmaste grannen, som skött om vår post och våra blommor under alla år. Han har sorgligt nog nyligen blivit änkling, men tycker det är skönt att ha lite mer att göra, eftersom han i dagarna dessutom lämnar sitt sommarhus. Våra grannar en trappa upp har kommit ner flera gånger under de här dagarna och idag kunde vi andas in ljuvliga dofter från ovan. Snart kom mannen ner med nygräddade, välgjorda kanelbullar, som vi fick ta med på väg. Tack kära ni för underbart goda bullar, som passade bra till kaffet på väg!
Det märks att det är höst och att temperaturen nu är betydligt lägre än den senaste tiden. Jag kastade en blick på termometern, innan vi åkte. Den visade 10 grader. Det var uppehåll och bara enstaka moln på himlen. Lönnarna börjar skifta i vackra höstfärger och naturen förbereder sig sakta på vintervila.
I skogstrakterna transporteras ju timmer numera oftast på långtradare. Förr fick älvarna ta hand om mycket av frakten av timret. I Motala såg vi något, som gladde mig mycket. Ett godståg med ca fyrtio vagnar kom körande med timmer. Det är kanske så, att jag har missat det tidigare.
Strax utanför Motala hade det skett en mindre viltolycka. Vi hann lagom åka förbi, innan bärgningsbilen stängde av vägen för förbifarande. Alla såg skönt nog välbehållna ut.

Utmed Vättern fick vi se ett otroligt vackert färgspel ut mot Visingsö. Molnsjokens olika skepnader var mycket vackert belysta av den nedgående solen. Jag skickade ett SMS till min kusin, som bor i Gränna och hon menade att det kunde vara ännu vackrare färger. De har en stor inglasad balkong mot Vättern och jag kan föreställa mig att de har mycket vackra naturscener att beskåda varje dag.
På det småländska höglandet sjönk temperaturen nästan till nollstrecket. Vi fortsatte fram till fiskrökeriet i Hamneda, där vi övernattade. Det blev en dagsetapp på ca 30 mil idag, trots att vi kom iväg ganska sent.

Genom Danmark till Tyskland
Lördag den 29 september 2018

Nattsömnen blev både lång och djup. Klockan närmade sig tio på förmiddagen innan vi åkte vidare. Dagen förflöt lugnt och vi gjorde många pauser. Med hjälp av en hel del mediciner och lugn och ro, har min smärtande kropp varit betydligt snällare idag.
Vi har en dunk med nypressad äppelmust med på resan. Det är Kalles Handelsträdgård i Askersund, som har börjar med musteri. Vilken bra idé! Man blir verkligen betydligt piggare, när man dricker ett glas äppelmust. Jag minns med glädje när jag bodde i mitt föräldrahem i Köping, där vi hade många gamla äppelträd, som bar mycket frukt. När jag senare bodde där med min familj, åkte vi alltid till ett musteri i Kungsör för att musta frukten. Underbart gott!
Den fortsatta resan idag gick bra och vi anlände snart till Skåne för att sedan fortsätta över Öresundsbron från Malmö till Köpenhamn. Under de senaste åren använder vi oss alltid av Brobizz, som är mycket behändigt. Man behöver aldrig stanna för att betala broavgifterna, utan det är bara att köra rakt igenom betalningsstationerna. Efter Öresundsbron kommer senare Stora Bältbron och därefter Lilla Bältbron.
Resan gick bra, timmarna försvann fort och milen rullade på. Vid 18.00-tiden hade vi passerat Danmark och kommit in i Tyskland, där vi i Flensburg stannade vi Scandinavian Park för övernattning. Med ett flertal pauser på väg hade vi under den här dagen åkt ca 53 mil.
Nu smakade det bra med lite mat. Det gäller att göra det enkelt för sig, när vi är på väg. Coleslow fanns färdig i kylen och rucola var bara att ta fram. Jag kokade färsk broccoli och stekte currykryddade kycklingfiléer. Det gick både snabbt och smakade bra. Efter en lång dag, blev det tidigt nattande.

Lördag den 1 september 2018
Cajsa och Bertil på besök

Våra vänner Cajsa och Bertil från Nora kom på ett välkommet besök idag. Vi åt lunch, pratade och skrattade som vanligt.

Männen ägnade sig en hel del åt sina Ipads och datorer, medan Cajsa och jag pratade blommor, satt på altanen och pladdrade som vanligt.

Tiden går fort i trevligt sällskap! Tack för den vackra blomman och för att ni förgyllde vår lördag! Välkomna åter!

Söndag den 2 september 2018
Min son och svärdotter på besök

Idag var det dags för ännu ett kärt besök, min son Peter och min svärdotter Carola. Det var en vacker dag med strålande sol och alla kände för att vistas ute några timmar. Vi åkte ner till vår trevliga lilla asiatiska restaurang, där vi försåg oss från buffén. Vi satte ihop två små bord utanför restaurangen för att äta och njuta av sensommarsolen.

Därefter ville alla åka ner till hamnen. Vi hade tur även där och fick tag på ett bord. Peter och Carola gick till Garvaregården för att hämta kaffe och lite kaffebröd. Carola föredrog glass. Här kunde vi fortsätta att gå igenom sommarens händelser en bra stund, bl. a det fantastiska bröllopet mellan Jennie och Jacob och Moas studentfest.

Vi vet, att ni har fullt upp med era respektive arbeten, barn och i Peters fall även barnbarn, så vi är mycket glada och tacksamma över att ni tog er tid att komma över några timmar till oss. Tack även för den vackra rosen, som vi kommer att plantera ut. Lycka till med resan till släkten i Österrike, Peter och hälsa alla!

IMG_8863

Måndag den 3 september 2018
Utflykt till Tiveden

Vädret var fortfarande det bästa tänkbara och vi passar på varje tillfälle att få komma ut i skogen. Även om jag inte kan gå in i skogarna som förr, går det bra att gå med stavar utefter stigarna. Bär behöver vi ju inte plocka, för i de här områdena finns det varken blåbär eller lingon i år.

Det är gott om flugsvamp av olika slag, och även Karl Johan finns det gott om i skogarna här. Kantarellerna lyser däremot med sin totala frånvaro. Under alla våra små utflykter, har jag hittat en enda kantarell 😊

Tisdag den 4 september 2018
Kiropraktorbesök i Motala – granne död

Vår närmaste granne, som tillsammans med sin man alltid sett efter vår lägenhet under alla år, när vi har övervintrat söderut, har varit sjuk under en längre tid. Nu dog hon snabbt i aggressiv cancer. Denna hemska sjukdom, som skördar så många liv! ☹
Min rörelseapparat har strulat rejält under en längre tid. Snedbelastning på min högra sida tar hårt på rygg, ben och fötter. Som en extra bonus vill högerbenet vika sig. ☹ Har man dessutom fibromyalgi och polyneuropati, kan det bli för mycket ibland. Det är bara att göra det bästa av det som går och det är skönt, att jag har en skicklig kiropraktor i Motala. Vi hann avhandla en hel del ämnen, bl. a motorcykelåkning i Österrike och husbilsåkning på Nya Zeeland.
Det är ju val på söndag. Vi passade på att förtidsrösta på väg hem.

Onsdag den 5 september 2018
Utflykt i trolska Tiveden
Vi åkte bl. a. förbi Vargaklämman och Johannes kammare. Vargaklämman är ett system av gångar med ett flertal in- och utgångar. Förr i tiden, när man var mer rädd för varg än numera, drev man vargarna till klämman, där man kunde döda dem.

Johannes kammare är en grotta, som är 7 x 3 meter, dit mannen Johannes flydde i mitten på 1830-talet för att undkomma koleran. Sägnen förtäljer, att han var den enda, som drabbades av sjukdomen och dog av den.

Söndag den 9 september 2018
Milan Milla i Mariedamm

Idag gjorde vi en utflykt till den gamla, vackra masugnen vid Mariedammsleden, där årets kolmila var tänd sedan några dagar tillbaka.

Här serverades mycket goda kolbullar med lingonsylt och lingondricka, medan vi tittade på motorsågkonstnärernas gedigna arbeten.

Mariedammsleden gick vi tidigare, när vi var yngre. 😊

Tisdag den 11 september 2018
Ingemars lungor är friska! 😊

Idag fick Ingemar klartecken från sin magnetröntgen. Det finns inga fel på hans lungor. Det var en lättnad för oss båda, att få veta.
Jag hade tid hos kiropraktorn idag igen. Skönt att få ryggen tillrättad så bra det går!

Fredag den 14 september 2018
Ingemars dotters familj på besök

Sent på eftermiddagen kom Elisabeth, Mattias och deras två töser, Stella och Luna från Stockholm. Det är fyra månader sedan vi träffades. Så fort barn hinner förändras under den korta tiden! Vi hann med ett par pussel, lite småprat och fika, innan det var dags att sova.

Lördag den 15 september 2018
Till Kumla och Mariedamm
Idag var alla utsövda och efter frukost åkte vi till Kavat i den gamla skostaden Kumla. Här tillverkas det fortfarande kvalitetsskor i läder och barnen behövde nya skodon inför hösten. För att barn inte ska bli hungriga, medan de provar nya skor, serveras mellanmål, bestående av frukt, juice och yoghurt. Vilken bra idé! Vi vuxna försåg oss med en kopp kaffe.

Storstadsbarn har aldrig sett en kolmila, så efter skoinköpen åkte vi till Mariedamm, där kolmilan Milla nu var släckt. Kolbullar gräddades fortfarande och en smed var på plats. En av de ansvariga för milan var vänlig nog att berätta för oss, hur det går till att bygga en mila. Vi fick en ingående beskrivning, mycket intressant!

Jag hade handlat hem, så vi skulle kunna ha tacos till kvällen. Så underbart det är med ungdomar! 😊 Elisabeth och Mathias tog över köket. De gjorde i ordning allt för tacos och dessutom gräddades en äppelkaka! Maten gick åt och vi hann med både filmer på Barnkanalen och att lägga många pussel på Ipaden. En mycket trevlig dag med andra ord.

Söndag den 16 september 2018
Bonusbarnbarnen åkte hem igen

Tiden går fort, när man har roligt och idag var det dags för den unga familjen att återvända till Stockholm, där arbeten och skola väntade.

Vi hann emellertid med både frukost och en lång fikapaus, medan tjejerna sprang av sig i lekparken. Tack för all hjälp och för att ni kom och hälsade på oss! Välkomna åter!

Måndag den 17 september 2018
Till naprapat i Askersund + PK fotbädd

Min rygg var fortfarande inte helt bra och idag fick en av naprapaterna i Askersund fortsätta med en behandling. Efter alla behandlingar kändes det att de av smärta stela musklerna började mjukna. Skönt!
Min snälla granne, Helena kom ner med en flaska äppeldricka, som hon hade gjort. Den var mycket god och smakade verkligen svenska äpplen. Jag har löpande skördat pepparmynta, som jag torkat till te. Helena fick tidigare klippa en hel del och nu får hon ta resten.

Torsdag den 20 september 2018
Robert här på middag – skottskadade i Markbacken

Hösten nalkas med stormsteg. Det är klass 1-varning p g a annalkande stormbyar, så jag passade på att rensa altanen från allt löst. Samtliga blommor togs ner och prydnader togs bort från räcket och väggarna och lades till vinterförvaring i en lår. Dukarna tvättades.
Grannen Robert, som nu är änkeman, skulle komma på middag. Jag tillbringade mycket tid i köket med att laga rejäl svensk husmanskost, fläsklägg och fläskkorv med rotmos. Det är många år sedan jag lagade detta och det är väl inte direkt min favoriträtt. Herrarna uppskattade emellertid maten till fullo och åt med god aptit. Härligt!
Medan vi satt och pratade över en kopp kaffe, ringde min dotter, helt euforisk. Pia och hennes man Tomas hade båda klarat motorcykelkörkortet! De har slitit hela sommaren med att skaffa sig en gedigen utbildning och är verkligen värda ett lyckorus. 😊 Ett stort grattis, säger vi! En vän till de båda skämtade och menade att nästa väl blir Bandidos! Knappast! 😊

På nyheterna kunde vi höra, att man hittat två skottskadade män i Markbacken. En av dem låg utanför den sista skolan jag jobbade i för en del år sedan. Skolpersonalen hade hittat honom.
Betydligt roligare var det att se ett foto på yngsta barnbarnsbarnet, som nu har hunnit bli 8 månader. Den lilla är så snäll och go! 😊

Fredag den 21 september 2018
Stormby och slagregn

Det var tur att jag plockade bort allt löst från altanen igår, för framåt kvällen gjorde stormen Knut en snabbvisit. Han rusade ilsket runt bland träden i skogsbacken och gjorde sitt bästa för att fälla dem, men de stod emot anstormningen. Samtidigt kom ett slagregn, som snabbt förvandlade altanen till något, som liknade en pool. Nåja, det torkar ju och som sagt var det hela kortvarigt. Tur i alla fall att jag plockat bort allt löst! 😊

Torsdag 2 augusti 2018
Granne på besök
Vi älskar båda djur och blev mycket glada, när grannen Anita kom över på besök med sin älskade Malte.


Fredag den 3 augusti 2018
Stephanies familj på besök
Mitt äldsta barnbarn Stephanie kom på besök med sin man och deras tre små fina barn. Det är bra gjort att åka från Stockholm med tre småttingar. Vi startade med att äta lunch vid hembygdsgården, där all mat lagas från grunden. Utomhus var det för många getingar, så vi föredrog att sitta inne.

De två killarna, Winston och Levi, begav sig snart ut på äventyr i den vackra parken. Det var skönt att få springa av sig i gräset och på berghällarna. Här kunde vi bl. a hälsa på getter och studera livet i en bikupa.

Vi hann göra mycket under några timmar. Jag fick möjlighet att bekanta mig närmare med nytillskottet Michaela, som hade hunnit bli ett halvt år. Farmorsmor var mycket stolt, när den lilla fann sig i att bli matad med gröt. 😊
Efter varsin isglass fann två små killarna sig snart tillrätta i lekparken, som ligger alldeles utanför vår bostad. Stephanie och jag ägnade oss åt fotoalbum och hon ville gärna att jag berättade med om släkten före hennes tid. Det gjorde jag gärna.


Vi var alla mycket nöjda med vår träff. Sen eftermiddag åkte familjen vidare för att hälsa på en faster till Joel. Tack för att ni besökte oss och för alla fina minnen!

Tisdag den 7 augusti 2018
Till USÖ och besök hos Lilian
Ingemar, som hade haft en mycket besvärlig astmatisk hosta under sommaren, hade idag en tid på USÖ för magnetröntgen. Jag passade på att besöka väninnan Lilian. Ingemar kom snart efter utan att ha fått göra röntgen. De hade gjort en miss. Han hade tidigare fått ett formulär att fylla i. Där frågades det bl.a. om han hade myastenia graves, vilket han har sedan många år tillbaka. Personalen stod helt frågande. Det visade sig, att man måste ha en speciell utrustning och dessutom ha en läkare närvarande. Det var alltså vara att avvakta en ny tid.

Onsdag den 8 augusti 2018
Sommarens varmaste dag
Efter ett par något svalare dagar blev det värmerekord idag. Vi fick en del av den nordafrikanska värmen som legat över Spanien – Portugal den senaste tiden. Enligt beräkningar är det den varmaste sommaren i Sverige på 260 år.

Fredag den 10 augusti 2018
Oväder
Det var länge sedan det regnade, men vid 05.00-tiden på morgonen kom en störtskur, samtidigt som det åskade rejält. Det kom blixtar från alla håll. Skönt nog blev det inte långvarigt. Det var dags att handla idag och även köpa en ny laddning ägg. Det går åt mycket ägg i vårt lilla hushåll och vi åker alltid och köper dem i den mysiga äggboden vid Stjernsunds slott.
Förutom inköpen i Netto och ICA, blev det ett par nya blommor i Kalles Handelsträdgård. Ibland blir man sugen på något gott, när man är ute och handlar och det blev vi idag. 😊 Vi satte oss i den mysiga trädgården vid Garvaregården nere i hamnen för att dricka en kopp kaffe i sommarsolen.

Torsdag den 16 augusti 2018
Torsten död
Idag fick vi ännu ett tragiskt besked. Vår vän Torsten, hade avlidit. Hans hjärta orkade inte längre. Vi blev bekanta med Torsten och hans fru på SK för en hel del år sedan och har träffats regelbundet. De hade tidigare ett vackert hus med en välskött trädgård i Tjällmo, men flyttade senare till Linköping, när de inte orkade med den stora trädgården längre. Under senare år har Torsten inte orkat åka bil, men vi har besökt Torsten och Birgitta varje sommar och har haft ett flertal mycket fina träffar. Vi känner båda en stor saknad, men bevarar de fina minnena i våra hjärtan.

Fredag den 17 augusti 2018
Barservice för grannarnas katter
När det var som varmast ställde jag ut flera fat med vatten till insekterna. En lite djupare skål sattes på skyddet över brunnen. Den skålen tyckte grannens katter passade mycket bra för dem. Den stod på lagom höjd. 😊 Det var Ingemar som blev bartender och fick se till att skålen var fylld och rensad från löv, annars satte de sig och tittade anklagande på oss. I värsta fall rensade katten själv skålen från skräp. 😊

Ett tag blev det alldeles för varmt för blommorna på södersidan. Fyra av pelargoniorna höll alldeles på att ge upp. Jag planterade ihop dem i en stor kruka, som sattes på norrsidan. Där stortrivdes de!

Lördag den 18 augusti 2018
Matmarknad i Wadköping
Den här helgen anordnades den årliga matmarknaden i den gamla stadsdelen Wadköping i Örebro. Hela stadsparken var fylld av människor. Nog hade vi förstått, att marknaden skulle bli välbesökt, men att det skulle komma så mycket folk, kunde vi inte ana. Jag hade missat, att Svenska Kammarorkestern samtidigt hade önskekonsert i parken. Vi åkte runt i omgivningen ca ¾ timme, innan vi hittade en ledig parkeringsplats.

Här fanns ett gediget matutbud av olika slag. Vi passade på att äta en god tunnbrödsrulle med laxröra, innan vi vandrade runt bland de olika utställarna, där massor av delikatesser presenterades. Jag fastnade länge vid vagnen med italienska ostar. Om kassan hade tillåtit extra utgifter, hade jag försett oss med ett flertal ostar. De var sagolikt goda. Det var nog första gången jag åt röd och grön ost.

Vi hann bara se en bråkdel av matmarknaden. Vi hade behövt flera timmar, men min kropp strejkade tyvärr, trots att jag gick med stavar. Att hitta vänner, fast vi visste, att de skulle vara i parken, var omöjligt.
Vi åkte i st. till en koloniträdgård, där det var Öppna Grindar och där vi ville hälsa på en vän. Smakprov på goda, svenska äpplen fanns på flera håll. Tydligen var vi hungriga efter promenaden, för här köpte vi både grillade hamburgare och kaffe. Det blev med andra ord en mycket trevlig dag.

Måndag den 27 augusti 2018
Idag åkte Ingemar till Kristinehamn, där man hade fått hem en ny reservdel i st. f den defekta, som man satt dit tidigare. Allt gick bra, både reparationen och resan.

Tisdag den 28 augusti 2018
Har man en strulig kropp, så har man och det är bara att finna sig i och göra det bästa av situationen. Idag hade jag tid för justering av mina skoinlägg hos PK Fotbädd. Här har man numera ett gipshotell, d v s man kan få lämna kvar sina gipsavgjutningar och då kollas de även regelbundet. Ortopederna är skickliga och jag fick god hjälp.

Direkt efter mitt besök hos PK Fotbädd i Örebro åkte vi till USÖ. Ingemar hade fått en ny tid för magnetröntgen. Den här gången tog de emot honom. Vi fick vänta ca 1 ½ timme, innan vi fick tillåtelse att åka därifrån. Tydligen ville man vara säker på att han inte fick några sviter.
Allt gick bra och vi hann t o m åka till Vivallarestaurangen för att äta. Hit åker vi nästan alltid, när vi har ärenden i Örebro. Lunchbuffé med underbart god mat, allt färskt och vällagat.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg