Till Camperserv

Fredag den 8 februari 2019
För några dagar sedan började vattentillförseln i köket att strula. Då försvann varmvattnet. Igår försvann även kallvattnet och det blev lite för mycket. Det är lite jobbigt att gå till toaletten varje gång man ska skölja av händerna.
Vi hade tänkt åka lite längre norrut efter besöket i Sagres, men nu fick vi vända tillbaka samma väg vi kommit, för att uppsöka firman Camperserv. Det gick smidigt att få hjälp. Vi fick vänta ett par timmar, medan det var lunch, men sedan gick det fort. Reparatören bytte bara en kontakt och därefter fungerade vattnet igen.

Utefter vägen stod en personbil parkerad och passagerarna stod och tittade ut över nejden. Det var en märklig syn. Storkar ser man ju lite här och var här söderut, men det här var något annorlunda. Ute på ett stort fält hade man kapat många palmer till några meters höjd. På varje palmstock hade storkar byggt bo och i flera fanns det t o m ungar. Tyvärr saknade bilen bromsar vid det här tillfället, så det blev ingen bild. 😊

Vi hade tänkt tvätta redan när vi åkte mot Sagres, och hade stannat upp vid två Intermarché, där det fanns tvättmaskiner. På båda platserna var maskinerna ur funktion. När vi idag kom till Olhao, stannade vi åter vid Intermarché och idag hade vi bättre tur. Maskinerna fungerade och vi passade på att tvätta all vittvätt. Skönt!

Därefter åkte vi fram till den stora ställplatsen utanför hotellet, där min dotter bodde, när hon besökte oss i januari. Här fanns det gott om plats och vi parkerade för övernattning.

Till Sagres

Torsdag den 7 februari 2019
Idag åkte vi vidare ut mot ett efterlängtat Sagres, Europas sydvästligaste udde. Det var åtskilliga år sedan vi var här senast, så det var med glädje vi återsåg de vackra vyerna.

Fyren, som ligger på den yttersta udden

Den gamla ställplatsen inne i Sagres

Snapseed

Ett av surfarnas paradis

Fler

Till Lagos

Onsdag den 6 februari 2019
Idag lämnade vi Moncarapacho för att åka västerut.

Hej då du fina, goa Chantal! Vi ses snart igen!

 

Det var en hel del vackra vyer på väg.

Det var en hel del år sedan vi åkte åt det här hållet och det pågår givetvis ständiga förändringar överallt. Sådant är ju livet. När vi kom förbi ställplatsen i Lagos blev vi lite förvånade. Här var det förr bara plats för ett fåtal bilar. Idag var hela den stora planen full av husbilar.

Vi åkte fram till Turistcampo för att övernatta. Här har vi varit ett par gånger tidigare under åren. Bl. a har vi firat en födelsedag här. Deras lunchbuffé brukar vara både riklig och god och vi blev lite besvikna, när vi kunde konstatera, att den enbart serverades under helgerna.
Framåt solnedgången gick vi upp till baren för att njuta av en öl ute på terrassen, där utomhuspoolerna finns. Den enda som badade var en ung myskanka, och den verkade mycket nöjd med sin tillvaro, där den simmade omkring.

Lördag den 2 februari 2019

Även om det fortfarande blåser en hel del, har de värsta vindarna gett med sig. I solen är det hett, men vindarna är mycket kalla. Från Sverige kommer rapporter om stora snömängder, en ihärdig kyla på många håll och svår halka. Man läser dagligen om många olyckor på vägarna.

Ingemar tog en promenad runt campingens grannes ägor, där det odlas mängder av apelsiner och nu även har kommit upp nya växthus.

Här är något på gång, riktigt vad vet vi inte. Många av de franska husbilsägarna har packat ihop sina tillhörigheter och åkt fram till parkeringen mot Eugens hus. Tre bilar har t o m parkerat uppe vid boulebanan intill huset. Där har det aldrig tidigare stått någon husbil parkerad. På eftermiddagen spelades det boule på en väg och vi funderade, om det var en bouletävling på gång.

Lady kom på sitt dagliga besök och fick några godbitar

Den vackra. vita hästen var på rymmen idag.

Vi gick och hälsade på våra vänner Mimmi och strutsen.

En stormig natt

Fredag den 1 februari 2019
Så fort tiden försvinner! Nu är det redan en ny månad.

Natten blev orolig och jag somnade inte förrän vid 03.30-tiden. Husbilen ruskades i den hårda blåsten och de välbehövliga regnskurarna avlöste varandra. Jag tycker inte om blåst! Under dagen fortsatte det oroliga vädret, men även enstaka solglimtar kom allt tätare, så vädret är på väg att bli bättre igen.

Regn och hård blåst

Torsdag den 31 januari 2019
Ovädersmolnen började torna upp sig redan under gårdagen och ett och annat moln släppte ifrån sig någon enstaka regnskur. Idag på morgonen kändes min kropp som i leken ”förstenad”. Med andra ord var den stelare än vanligt och varje fiber smärtade, ett tecken på att sämre väder var på gång. Efter duschen lättade det något. Har man levt med fibromyalgi under 47 år, har man lärt sig turerna.
Mimmi, den lilla ponnyhästen, som strövat fritt i området, är sedan några dagar instängd i samma hägn som strutsen. Vi har tagit en promenad dit varje dag för att prata med de båda djuren och ge dem lite mat. Strutsen har varit ovanligt glad och upplivad, medan Mimmi förståeligt nog har sett småsur ut. Hon tar kommandot och drar sig inte för att fösa bort strutsen, när den kommer för nära hennes mat. 😊
När vädret var lite bättre ett tag idag, tog vi en promenad bort till djuren. Mimmi såg oss på långt håll och tog inte blicken från oss, när hon gick fram till stängslet. Vi är ju hennes kompisar 😊 och idag fick hon bröd. Strutsen, som också har blivit riktigt social, kunde äta sitt grönfoder i lugn och ro. Allt var frid och fröjd med andra ord. Strutsen, som inte ser ut att vara fullvuxen, är riktigt charmig och även den känner igen oss vid det här laget. Undrar om den kan vara barn till de två strutsarna, som tidigare levde i ett hägn på andra sidan vägen om campingen.
Det var råkallt, fuktigt och blåsigt ute, men det var skönt att få lite frisk luft och en promenad, innan vädret försämrades. Orosmolnen tornade upp sig, regnskurar och hårda vindbyar avlöste varandra. Det fick bli en innekväll.
Ingemar håller av och till på med hemsidan och lyssnar dessemellan på ljudböcker. Jag skriver av och till ner dagboksanteckningar och fortsätter med mitt evighetsarbete ”Boken om mitt liv”. Tidigare läste jag många böcker, när vi reste. Nu är det ljudböcker som gäller. Många gånger sitter jag samtidigt med nödvändiga TENS-behandlingar. Ibland målar jag en mandala, samtidigt som jag lyssnar. Jag har tidigare läst Rolf och Cilla Börjlinds tre första böcker. Nu har jag lyssnat på två av de senaste. ”Kallbrand” var mycket svårt att lägga ifrån sig.

Fotvård och hårklippning

Tisdag den 29 januari 2019
På förmiddagen åkte vi en tur in till Castro Marim. Mina fötter var i behov av omvårdnad och i en frisersalong i den lilla staden finns ett par unga kvinnor, som är duktiga. Medan jag ordnade med kaffe i bilen, gick Ingemar för att beställa tid i frisersalongen. Klockan 12.00 skulle jag få pedikyr och samma tid fick Ingemar en klipptid.
Det är lite si och så med tiderna även här i Portugal, men vad gör det, när man är pensionär och har gott om tid! Kl.12.20 fick jag sätta fötterna i fotbad och kl. 12.45 satte Ingemar sig i frisörstolen. Vi blev båda nöjda med resultatet och efter behandlingarna smakade det bra med en ”tosta” utomhus vid vår vanliga servering.

Tidigare äldre inlägg Nästa Nyare inlägg