Söndag den 31 mars 2019
Min bonusdotter har födelsedag idag. Grattis och ha en trevlig dag, säger vi! 😊
Snöklädda delar av Pyrenéerna i bakgrunden
I natt var det bara 8 grader. Det är ofta råkallt och blåsigt här i närheten av Pyrenéerna. På förmiddagen var det ganska mulet och temperaturen steg till 11 grader.
Hos ”vår vinbonde” har de nya skotten börjat komma på vinrankorna. Även fikonträden vecklar sakta ut sina kraftiga bladverk i väntan på varmare vindar. Mandelträden har en uppsjö av tämligen stora, ludna och gröna mandlar.
Vi hade tänkt ta det lugnt hemåt med diverse uppehåll i Frankrike, bl.a. Provénce, och även i Tyskland. Jag hade hoppats på att vi skulle kunna hälsa på en väninnas dotters familj i norra Tyskland och att vi i Danmark skulle lämna ett par presenter till ett av mina barnbarn, som väntar sitt första barn, men idag blev det ändringar.
Ingemar har haft astmatisk hosta ca en vecka. Jag har försökt få honom att ta fram uppgifter på, vad han tidigare fått för mediciner hemma och har menat, att man har mycket bra sjukvård och läkare både i Spanien och Tyskland, säkert även i Frankrike, men jag fick inget gehör. Nu skulle han åka raka vägen hem till vårdcentralen. ☹ Bäst att följa med! Det måste ju komma mat på bordet. 😊
Ska det gå fort, är det betalmotorvägar som gäller. Till stor del åkte vi A9 norrut. Vädret växlade och framåt lunchtid var det 17 grader och strålande sol. Det var verkligen vårlikt med mängder av blommande buskar utefter vägarna. T o m popplarna, som vintertid står spöklikt kala, har klätt sig i ljusgrön vårdräkt. De stora lavendelfälten står redo att slå ut mängder av sina blå, väldoftande knoppar. För ca åtta år sedan köpte jag en liten flaska äkta lavendelolja och den har fortfarande samma underbara doft.
På eftermiddagen steg temperaturen ytterligare och kom upp i hela 23 grader. Det är full vår och både vitsippor, gullvivor och maskrosor blommar i överflöd.
I Frankrike verkar man inte vara så noga med sopsortering och grovsopar såg vi här och var i stora högar t o m i utkanten av ett par rastplatser.
Man brukar tala om de många filerna inne i Paris, men när jag räknade körfilerna på motorvägen mot Nimes, kom jag upp i hela sexton filer! Vi fortsatte vår hemresa och kom fram till ställplatsen i Givry, där vi fick en av de sista platserna.
Inger's Blogg 
Kommentarer